Internetodontologi.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer


Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut längst upp till höger på sidan.

Registrerade användare har fri tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på knappen Logga in uppe
till höger på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Klicka på knappen 'Gå vidare'.
7. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.





Munhygien och egenvård

Uppdaterad: 2017-10-23
Dr odont. vet Katri Ståhlnacke, Folktandvårdens Folkhälsoenhet/Region Örebro län, Örebro universitet
Universitetslektor Katarina Konradsson, Institutionen för odontologi/Umeå Universitet

Granskad av: Övertandläkare, docent Ola  Norderyd, Odontologiska Institutionen/Region Jönköpings län, Jönköping och odontologiska fakulteten, Malmö högskola

  • Kommentera innehållet i faktabladet.
  • Den här faktabladet har ingen patientbroschyr som anknyter till ämnet.
  • Den här faktabladet har ingen video som anknyter till ämnet.
  • Utskriftsvänlig version av faktabladet






Annonsören har inte något inflytande på innehållet i Internetmedicin.se

BAKGRUND
 

Munhygien har betydelse för hälsa och sjukdom eftersom mikroorganismer i den orala biofilmen orsakar både gingivit, parodontit och karies.
Munhygien ingår i den personliga hygienen vilken påverkar individens välbefinnande och sociala relationer. God eller dålig munhygien är en värdering av hur pass rent det är i munnen, men begreppet munhygien innebär även den aktiva handlingen att avlägsna plack/bakteriell biofilm och matrester med hjälp av mekaniska hjälpmedel.
Den aktiva handlingen benämns ibland som egenvård vilket allmänt definieras som de åtgärder som den enskilde själv kan vidta vid enkla och vanliga symtom, sjukdomar och skador.
I Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vuxentandvård beskrivs egenvård som
”… munhygien med användning av tandkräm och/eller munsköljningslösning med antimikrobiell substans”.

En allmän rekommendation för egenvård är att borsta tänderna med fluortandkräm två minuter morgon och kväll. Hos de flesta vuxna är daglig tandborstning en etablerad vana, medan daglig rengöring mellan tänderna är betydligt mindre vanligt. Den faktiska borsttiden är ofta för kort (ca 1 min) för att effektivt avlägsna den bakteriella biofilmen. Det saknas dock konsensus för vad som är optimal tandborstningstid eller tandborstningsfrekvens, samt i vilken utsträckning biofilmen måste avlägsnas för att undvika uppkomst av sjukdom. Som komplement kan användning av mellanrumshälpmedel reducera gingivit hos vuxna jämfört med enbart tandborstning.

Tillväxttakten av den orala biofilmen är individuell och beror på flera faktorer. Hur ofta, hur länge och med vilka hjälpmedel en person behöver ägna sig åt munhygien kräver därför en individuell bedömning.

Val av hjälpmedel för egenvård anpassas både efter den aktuella munhälsosituationen och efter individuella förutsättningar; t ex munhålans, tändernas och approximalrummens morfologi, användarens manuella förmåga, preferenser och motivationsgrad.


 

HJÄLPMEDEL VID EGENVÅRD
 

I syfte att förebygga eller behandla gingivit och parodontit behöver den bakteriella biofilmen avlägsnas från de ytor som ligger i direkt anslutning till tandens omgivande vävnader.

Lämpliga hjälpmedel kan vara:
 

Tandborstar
Det finns ett otal modeller av såväl manuella som elektriska tandborstar. Tandborsten bör vara utformad med ett ergonomiskt skaft, en hals och borsthuvud som tillåter bästa åtkomlighet, samt mjuka och rundade borststrån.
För tandborstars hållfasthet finns ISO-standardisering, däremot inte för tandborststrånas hårdhetsgrad. Eltandborstar delas in efter borstens rörelsemönster i: vibrerande, roterande och oscillerande borstar. De oscillerande kan vara kombinerade med en pulserande rörelse.

Tandtråd
Tandtråd är lämpligt för trånga approximalrum med intakta interdentalpapiller och finns i en rad olika utföranden, med olika form och yta. Vissa innehåller fluor eller antibakteriella ämnen.

Tandstickor
Tandstickor är lämpliga för trånga till öppna approximalrum. Finns i trä eller plast och är trekantiga i genomskärning. Även tandstickor kan innehålla fluor.

Mellanrumsborstar/interdentalborstar
Mellanrumsborstar är lämpliga för konkava ytor, i furkaturer och i allt från lätt öppna till vida approximalrum.
Det är raka eller koniskt formade borstar med plastöverdragen metalltråd försedda med strån av nylon eller polyester, och med olika utformade och färgkodade handtag.
Storlekarna, enligt ISO-standard (0-8), baseras på måttet på det minsta hål som borsten kan passera igenom (PHD=passage hole diameter). ISO-standard finns för både trådstorlekarna och färgkodningen.

Som ett mellanting mellan tandsticka och mellanrumsborste finns även mellanrumshjälpmedel i olika storlekar (x-small till x-large) försedda med gummitippar/silikonlameller. Dessa storlekar är inte ISO-standardiserade.

Specialhjälpmedel
Det finns olika specialhjälpmedel för olika situationer:
 

  • Enbindels-/vinkel-/interspaceborstar för svåråtkomliga ytor som exempelvis tippade tänder, trångställningar, bakom sista molarer, furkaturer
  • Specialtandborstar anpassade för ortodontisk apparatur, proteser, brokonstruktioner, implantat, dubbelborstar samt borstar som är extra skonsamma mot munslemhinnan
  • Tungskrapor – utformade efter tungans form
  • Greppförstorare – anpassade för olika hjälpmedel
  • Munsköljmedel - när den orala biofilmen inte kan kontrolleras enbart med mekaniska hjälpmedel och tandkräm kan egenvården kompletteras med munsköljningsmedel med antimikrobiell substans


METODER
 

  • Manuell tandborste förflyttas längs gingivalranden, tand efter tand, med lätt tryck och gnuggande rörelser
  • Elektrisk tandborste arbetar med vibrerande, roterande eller oscillerande rörelser och förflyttas långsamt över en tand i taget längs käken, utan att borsta på gingivan
  • Tandtråd förs med små rörelser fram och tillbaka försiktigt ner mellan tänderna och med fortsatta rörelser rengörs en approximalyta åt gången
  • Tandsticka eller mellanrumsborste förs fram och tillbaka mellan tänderna ca 10 gånger på varje yta. Genom att tandstickan/mellanrumsborsten vinklas åt olika håll följs tandytans form. Tandstickans bas är riktad mot gingivan och handen stöds mot hakan. Storleken på mellanrumsborsten anpassas efter interdentalrummet

Överdriven eller felaktigt utförd egenvård kan leda till skador på gingiva och mjukvävnad eller defekter på tandens hårdvävnad.

 

Exempel på mindre förändringar som skulle kunna bidra till en mer effektiv egenvård
 

  • Små anpassningar av det sätt som personen använder hjälpmedlet på
  • Användning av elektrisk tandborste med oscillerande rörelser eftersom den avlägsnar den bakteriella biofilmen något mer effektivt än en manuell tandborste
  • Begränsning av antalet hjälpmedel

För effektiv egenvård och för att undvika skador är det viktigt att information och träningsprogram ges utifrån personens förutsättningar och behov, och att uppföljningar av insatta åtgärder görs.

Att ett hjälpmedel verkligen kommer till användning på rätt sätt förutsätter att personen är motiverad och har tillräcklig kunskap. Patientutbildning leder till ökad kunskap om munhygien. För att ökad kunskap ska leda till beteendeförändringar behövs upprepade rådgivande samtal eller beteendemedicinsk prevention och behandling.
 

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer om Patientundervisning


I Socialstyrelsens nationella riktlinjer diskuteras förbättrad munhygien i samband med 5 olika tillstånd:
 

Gingivit
Det finns ett vetenskapligt stöd för att förbättrad munhygien minskar förekomsten av gingivit. En god munhygien förhindrar uppkomst av gingivit såväl som den medverkar till läkning av densamma.
Användningen av en elektrisk tandborste med oscillerande funktion har bättre gingivitreducerande effekt än manuell tandborstning.
 

Nationella riktlinjerna om gingivit


Kronisk parodontit
Vid förekomst av kronisk parodontit är god munhygien av avgörande betydelse för behandlingsresultat och recidivprofylax. Enbart förbättrad munhygien har endast en ringa effekt på djupare tandköttsfickor; en kombination med professionella mekaniska infektionsbehandlingar krävs för att uppnå ett läkningsresultat.
 

Faktablad om kronisk parodontit

Nationella riktlinjerna om kronisk parodontit


Aggressiv parodontit
Vid förekomst av aggressiv parodontit räcker inte förbättrad munhygien som enda behandlingsåtgärd men det är en mycket viktig del av behandlingen. En god munhygien kombinerad med professionella mekaniska infektionsbehandlingar leder till parodontal läkning och prevention av fortsatta stödjevävnadsförluster. En god munhygien är alltså av stor betydelse för ett positivt behandlingsresultat såväl som förebyggandet av sjukdomsrecidiv.
 

Faktablad om aggressiv parodontit

Nationella riktlinjerna om aggressiv parodontit


Mukosit vid tandimplantat
Bästa tillgängliga kunskap säger att förbättrad munhygien leder till en minskad mukositförekomst. Det finns otillräckligt vetenskapligt underlag i dagsläget för en evidensgradering.
 

Faktablad om mukosit och periimplantit

Nationella riktlinjerna om mukosit vid tandimplantat


Periimplantit
Även beträffande periimplantit saknas i dagsläget vetenskapligt underlag för att kunna evidensgradera betydelsen av förbättrad munhygien. Bästa tillgängliga kunskap visar dock att god munhygien är en lika betydelsefull del i behandling av periimplantit som i behandling av parodontit. Precis som vid behandling av parodontit måste dock förbättrad munhygien kombineras med behandlingsåtgärder för etablering av en submukosal infektionskontroll.
 

Faktablad om mukosit och periimplantit

Nationella riktlinjerna om periimplantit


Övriga tillstånd i NR där munhygien rapporteras ha betydelse:
 

I nationella riktlinjernas vetenskapliga underlag anses munhygien även ha betydelse vid några ytterligare tillstånd:
 

Läkemedelsinducerad gingival hyperplasi

Nekrotiserande gingivit eller parodontit

Tandslitage med risk för progression

Parodontit som manifestation av genetiska sjukdomar:
 

Neutropeni

Downs syndrom

Faktablad om parodontit och systemsjukdomar


SAMMANFATTNING
 

  • Förbättrad munhygien är betydelsefullt vid behandling av gingivit och mukosit.
  • Användningen av en elektrisk tandborste med oscillerande funktion minskar gingivit i större utsträckning än manuell tandborstning.
  • Förbättrad munhygien är en mycket viktig del i behandlingen av parodontit och periimplantit för att nå ett lyckat behandlingsresultat.
  • För att förbättra munhygienen kan effektiv egenvård kräva
    -Individ- och situationsanpassade hjälpmedel
    -Patientutbildning, träningsprogram, upprepade rådgivande samtal eller beteendemedicinsk prevention och behandling utifrån patientens förutsättningar och behov


Referenser
 

Klinge B, Gustafsson A. Parodontit: en introduktion. 6, uppl. ed. Stockholm: Gothia; 2015. ISBN: 978-91-8809-958-7

Socialstyrelsen Nationella Riktlinjer för Vuxentandvård. Vetenskapligt underlag. http://www.socialstyrelsen/.

Lang NP, Lindhe J. Clinical periodontology and implant dentistry. 6th eds. 2015:2 vol.; 677-703.

Poklepovic T, Worthington HV, Johnson TM, Sambunjak D, Imai P, Clarkson JE, et al.
Interdental brushing for the prevention and control of periodontal diseases and dental caries in adults. Cochrane Database SystRev. 2014;(12):CD009857.

Yaacob M, Worthington HV, Deacon SA, Deery C, Walmsley AD, Robinson PG, et al. Powered versus manual toothbrushing for oral health. Cochrane Database Syst Rev. 2014; (6):CD002281

SBU. Att förebygga karies. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2002. SBU-rapport nr 161. ISBN: 91-87890-81-X.

SBU. Kronisk parodontit - prevention, diagnostik och behandling. En systematisk litteraturöversikt.
 

Gå till början av sidan.

Copyright © 2019, Internetmedicin AB
ID:179