Internetodontologi.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer


Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut längst upp till höger på sidan.

Registrerade användare har fri tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på knappen Logga in uppe
till höger på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Klicka på knappen 'Gå vidare'.
7. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.





Depuration (avlägsnande av tandsten och biofilm)

Uppdaterad: 2017-11-07
Leg tandhygienist Sara Hed Rann, Avd för parodontologi/Gävle sjukhus

  • Kommentera innehållet i faktabladet.
  • Den här faktabladet har ingen patientbroschyr som anknyter till ämnet.
  • Den här faktabladet har ingen video som anknyter till ämnet.
  • Utskriftsvänlig version av faktabladet






Annonsören har inte något inflytande på innehållet i Internetmedicin.se

BAKGRUND
 

Den parodontala ickekirurgiska behandlingen syftar till att avlägsna tandsten och bryta sönder det dentala plackets/biofilmens uppbyggnad.
Dentalt plack benämns numera som dental biofilm och depuration/ickekirurgisk behandling som mekanisk infektionsbehandling.

Biofilmen är en komplex ekologi av mikroorganismer på en fast yta och består av olika typer av bakterier, interbakteriell substans och transportkanaler.
Uppbyggnaden börjar med att fritt passerande bakterier binds till tandytan.
Med tiden blir uppbyggnaden mer komplex.

Den supragingivala tandstensbildningen är mycket kopplad till salivens komposition och är främst lokaliserad till tänderna vid de stora spottköttlarnas mynningar bakom underkäksfronten och vid 6:orna i överkäken. Denna tandsten kan hos vissa individer bildas mycket snabbt och bli omfattande. Den supragingivala tandstenen är oftast enkel att avlägsna.

Den subgingivala tandstenen består av mineraliserad biofilm och denna är alltid täckt med omineraliserad biofilm. Det är framförallt denna tandsten som utgör problem vid gingivit/parodontit. Det är inte tandsten i sig som orsakar den inflammatoriska processen vid gingivit/parodontit utan det är den biofilm som tandstenen retinerar. Det är därför av största vikt för en adekvat grundläggande parodontal behandling att den subgingivala tandstenen avlägsnas eftersom det är den mest biofilmsretinerande faktorn.

Biofilmen ökar bakteriernas resistens genom att:
 

  • skydda mot antibiotika och andra bakteriedödande/bakteriehämmande substanser
  • underlätta för genmaterial att överföras mellan arterna

Bakterierna i biofilmen har alltså ett ökat skydd mot antimikrobiella medel.
Därför kan vi inte behandla parodontit med enbart antibiotika eller andra antimikrobiella medel.



 

BEHANDLING
 

Professionellt avlägsnande av plack/biofilm och tandsten prioriteras av Socialstyrelsen enligt följande:
 

  • sektionsvis depuration/mekanisk infektionsbehandling (3)
  • ”full-mouth” depuration/ mekaniskt infektionsbehandling (3)
  • laserinstrumentering (7)
  • ”full-mouth disinfection" (icke göra!)

Depuration/icke kirurgisk behandling sker med hjälp av handinstrument och/eller ultraljud. Tänk på att det tar tid att få rent en tand. Räkna med i genomsnitt 3-6 min/tand för att få goda resultat. Detta gäller oavsett handinstrument eller ultraljud.

 

Sektionsvis depuration/mekanisk infektionsbehandling

Sektionsvis depuration benämns vanligtvis som konventionell depuration. Behandlingsgången delas upp på fyra behandlingstillfällen med en kvadrant åt gången och vanligtvis ett behandlingstillfälle per vecka.
Instrument som används är handinstrument och/eller ultraljud. Behandlingen utförs vanligtvis under anestesi, vilket är att föredra för att uppnå en fullgod mekanisk rengöring utan att patienten behöver känna obehag.
 

Socialstyrelsens nationella riktlinjer


”Full-mouth” depuration/mekaniskt infektionsbehandling

”Full mouth” depuration innebär att samtliga kvadranter depureras inom 24 timmar.
Förslagsvis två kvadranter på förmiddagen och resterande två kvadranter på eftermiddagen. Alternativt två kvadranter dag 1 och resterande två kvadranter
dag 2 men inom 24 timmar.

Fördelar med denna behandlingsmetod är den socioekonomiska vinsten i form av restid och arbetsfrånvaro.

Nackdelar med ”full-mouth” depuration kan vara de långa behandlingssessionerna.
Ett tips kan vara att ta en lite längre paus under behandlingssessionerna, detta för både patienten och operatörens skull. Sen kan bitkloss vara att föredra för att förhindra besvär från tuggmuskler och käkled.

Studier visar ingen skillnad i behandlingsresultat i jämförelse med sektionsvis depuration.
 

Socialstyrelsens nationella riktlinjer


Laserinstrumentering

För att utföra laserbehandling krävs en extrautbildning.
En laser är en ljuskälla som avger ytterst rent ljus. Med rent ljus menas här att ljuset har en enda våglängd. Den laser som används inom tandvården är YAG-laser. Det finns två typer av YAG-laser, Er:YAG och ND:YAG. Er:YAG-laser är den som används vid icke-kirurgisk behandling. ND:YAG är den laser som används vid kirurgisk behandling.
Behandlingen går till så att laserljuset kommer ut från en pennliknande ”probe” som riktas mot det ställe som behandlas.
Behandlingen kräver ingen anestesi vid tandstensborttagning.
 

Socialstyrelsens nationella riktlinjer


”Full-mouth disinfection”

”Full-mouth disinfection” är kemisk plackbekämpning med klorhexidin.
Behandlingen utförs efter genomförd depuration. På kliniken spolas då samtliga depurerade fördjupade fickor med klorhexidin och sedan får patienten hemma använda klorheixidin 2 ggr/dag genom att spraya tonsiller, borsta tungan och avslutningsvis skölja under 1 minut.
 

Socialstyrelsens nationella riktlinjer




INSTRUMENT
 

En god idé i sitt kvalitetssäkringsprogram är att ha en rutin att kontinuerligt gå igenom sina instrument. Glöm ej att handinstrument och ultraljud är en förbrukningsvara och behöver bytas ut med jämna mellanrum.

Handinstrumenten slipas kontinuerligt för att bibehålla en god skärpa. Detta är nödvändigt för att kunna uppnå goda resultat.
Ultraljudspetsarna bör mätas kontinuerligt för de slits ner med tiden. Har man avverkat för mycket av spetsen så har den förlorat sin effekt.


Handinstrument

Handinstrument finns i två olika former, sicklar och curetter. Sicklar används supragingivalt och curetter subgingivalt.

Viktigt att tänka på vid handinstrumentering:
 

  • använd välslipade instrument
  • sitt ergonomiskt
  • hitta rätt vinkel
  • det tar i genomsnitt 3-6 minuter per tand oavsett handinstrument eller ultraljud
  • instrumenten är förbrukningsvaror


Ultraljud

Ultraljud avlägsnar effektivt biofilm och tandsten. Prestandan på ultraljudet avgörs av effekten/frekvensen, spetsens beskaffenhet och vinkeln mot rotytan.

Tänk på att arbeta systematiskt. Spetsen ska vara i ständig rörelse med överlappande drag och ska vara parallell med rotytan.
För att minska risken för skador med ultraljud tänk då på att ha god vattenkylning och arbeta på låg till medelhög frekvens.

Spetsarna finns i olika modeller. Ju smalare och längre spets desto mindre effekt och därmed behov av att arbeta under längre tid för att uppnå en fullgod rengöring.

Nackdelar med ultraljud kan vara:
 

  • taktiliteten är ej optimal
  • de producerar aerosol
  • de skapar vibration
  • de låter
  • de kan orsaka smärta

Då smärta kan uppstå vid depuration är anestesi att föredra för att kunna utföra ett optimalt arbete.


Behandlingsresultat som kan förväntas efter mekanisk infektionsbehandling

Badersten 1984-87 och Claffey 1990-94 visade att efter depuration på i genomsnitt 3-6 minuter/tand kan:
 

  • fickor > 8 mm reduceras till 5-6 mm (medelvärden)
  • fickor 6 mm reduceras till 4-5 mm (medelvärden)




KEMISK PLACKBEKÄMPNING MED KLORHEXIDIN

Klorhexidinet binds till vävnaderna, retineras i munhålan och läcker sedan långsamt ut under lång tid. Det är en förklaring till klorhexidinets unika plackhämmande egenskaper.

Klorhexidin finns i olika beredningsformer såsom gel och sköljning.
Vanligast på den svenska marknaden idag är:
 

  • Hexident, sköljning 1 mg/ml, 2 mg/ml
  • Corsodyl sköljning 2 mg/ml samt gel 1%
  • ParoEx 0,12%
  • FluxPro 0,12%

Indikationer

Klorhexidin har en plackreducerande effekt och används således på patienter som ej kan uppnå en fullgod munhygien.
Efter operation då patienterna inte får borsta överhuvudtaget sättes klorhexidinsköljning in 2 ggr/dag under första läkningsfasen. Efter depuration kan även klorhexidin vara att föredra då gingivan sårgjorts och det kan vara svårt att uppnå en fullgod mekanisk rengöring för patienten.

Det bör observeras att klorhexidinet kan inaktiveras av olika ämnen. Olika tillsatser i tandkräm, som det ytspänningsnedsättande medlet natriumlaurysulfat (NLS/SLS), reducerar både klorhexidinets retention och dess plackhämmande egenskaper.
Rekommendationen är därför att under klorhexidinbehandling använda en tandkräm som ej innehåller detta ytspänningsnedsättande medel.
Exempel på dessa tandkrämer kan vara: Zendium, Acta och Dentosal.
För att klorhexidinet ska ha en fullgod plackreducerande effekt gäller sköljning i 1-2 minuter med klorhexidinlösning med en styrka på minst 0,12 %.

Viktigt att ta i beaktning: parodontit kan inte behandlas med klorhexidin utan är ett stöd för individer med sviktande egenvård!




UPPFÖLJNING

Tänk på behovet av livslånga stödbehandlingar för ett långsiktigt lyckat behandlingsresultat. Vanligtvis ca 45-60 minuter 2-3 gånger per år.
 

Socialstyrelsens nationella riktlinjer




Referenser
 

Klinge B, Gustafsson A. Parodontologi: en introduktion.

Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för Vuxentandvården.
Vetenskapligt underlag. http://www.socialstyrelsen/.

Lindhe J. et al. Clinical periodontology and implant dentistry. 2008: vol 1 & 2.

Egelberg J. Periodontics The scientific way Synopses of Clinical Studies. ISBN: 91-971823-4-6

Hed Rann S. et al. Clinical, Socioeconomic and Patient Outcomes of Intensive Versus Conventional Scaling and Root Planing in the Treatment of Periodontal Infection. Oral Health & Preventive Dentistry, 2008. vol 6 (4): 303-308.

Qadri T. The effect of therapeutic and nd:YAG laser as an adjunct treatment modality in periodontal therapy. 2010.

Jacobson L. Scaling. ISBN 91-85660-46-9

Pihlstrom, B.L., et al., Pain after periodontal scaling and root planing. J Am Dent Assoc, 1999. 130(6): p. 801-7.
 

Gå till början av sidan.

Copyright © 2019, Internetmedicin AB
ID:220