Internetodontologi.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer


Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut längst upp till höger på sidan.

Registrerade användare har fri tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på knappen Logga in uppe
till höger på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Klicka på knappen 'Gå vidare'.
7. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.





Laser - stimulering för smärtlindring

Uppdaterad: 2017-08-26
Övertandläkare Erik Lindfors, Specialisttandvården Kaniken/Folktandvården i Uppsala län

Granskad av: Professor Maria Nilner, Bettfysiologi Odontologiska Fakulteten/Malmö Tandvårdshögskola

  • Kommentera innehållet i faktabladet.
  • Den här faktabladet har ingen patientbroschyr som anknyter till ämnet.
  • Den här faktabladet har ingen video som anknyter till ämnet.
  • Utskriftsvänlig version av faktabladet





Annonsören har inte något inflytande på innehållet i Internetmedicin.se


BAKGRUND
 

Människan har länge använt olika stimuleringsmetoder för att uppnå såväl välbehag som smärtlindring. En av de äldsta stimuleringsmetoderna, massage, finns beskriven redan i sumerriket i Mesopotamien, cirka 4000 år f Kr.
Sedan dess har en mängd olika stimuleringsmetoder utvecklats. I modern tid har den tekniska utvecklingen möjliggjort framtagande av avancerad apparatur, avsedd att förstärka olika former av stimulering.

Detta är ett av 5 faktablad om stimuleringsmetoder som föreslagits vid behandling av smärtsam käkfunktionsstörning.
Se även:
 

Icke invasiv radiofrekvensterapi (värmeterapi) - stimulering för smärtlindring

Pulserande elektromagnetiska fält (PEMF) - stimulering för smärtlindring

Transkutan elektrisk nervstimulering (TENS) - stimulering för smärtlindring

Akupunktur - stimulering för smärtlindring



LASER
 

HISTORIK
 

Redan 1917 beskrev Albert Einstein idén om stimulerad emission, där atomer skulle kunna stimuleras så att de avger ljus med en viss våglängd. Först under 50-talet försökte man sig på praktiska tillämpningar av detta fenomen och 1960 presenterade Theodore Maiman den första lasern vid Hughes Research Laboratories i Malibu, USA.

Laser är en akronym för engelskans ”Light Amplification by Stimulated Emission of Radiation”. Genom stimulerad emission skapas ljusstrålar som är monokroma (enfärgade, har en våglängd), koherenta (ljusvågor som ligger i fas) och som har mycket liten divergens (liten spridning). Detta gör det möjligt att uppnå en stark fokusering och intensitet hos laserljuset.
Lasertekniken har visat sig vara användbar inom en mängd olika områden. Många av våra vanligaste tekniska konsumtionsvaror, till exempel CD/DVD-läsare, laserpekare etc innehåller laserteknik (halvledarlaser).

1966 publicerade Dr Endre Mester vid Semmelweiss-sjukhuset i Budapest den första studien där man påvisade medicinsk användning av lasertekniken. I denna djurstudie beskrev Dr Mester bl a en snabbare sårläkning med laserterapi jämfört med normalförloppet. Sedan dess har en mängd studier publicerats inom området lasermedicin.



VERKNINGSMEKANISM

Inom det lasermedicinska området kan två huvudgrupper av lasrar urskiljas:
 

  • Starka lasrar (kirurgiska lasrar). Denna typ av laser bygger på kraftig värmeutveckling och man kan på så vis skära, avlägsna hårdvävnad, koagulera och bränna bort vävnad.
  • Svaga lasrar (terapilasrar). Denna typ av laser bygger inte på stark värmeutveckling utan påstås istället ha en biostimulerande effekt till följd av fotokemiska reaktioner i cellerna.

Behandling med terapilaser (eng. Low-Level Laser Therapy, LLLT) har rekommenderats vid olika smärttillstånd, inklusive smärtsam käkfunktionsstörning.
Det finns en rad teorier om hur en eventuell analgetisk effekt skulle kunna uppstå vid behandling med terapilaser. Dessa teorier innefattar till exempel reduktion av prostaglandin E2 (en av de viktigaste proinflammatoriska mediatorerna), selektiv hämning av nociceptiva signaler på nervcellsnivå och förbättrad mikrocirkulation.

De vanligaste kliniskt använda terapilasrarna är Helium-Neonlasern (HeNe) med en våglängd på 632 nm, Gallium-Aluminium-Arsenidlasern (GaAlAs) med en våglängd på 830 nm och Gallium-Arsenidlasern (GaAs) med en våglängd på 904 nm.

I detta faktablad fokuserar vi på terapilaser som behandling vid smärtsam käkfunktionsstörning.
 



INDIKATIONER
 

Vid smärtsam käkfunktionsstörning har följande indikationer för terapilaser föreslagits:
 

  • Trismus
  • Myofasciell smärta
  • Käkledssmärta (artralgi)
  • Både akut och långvarig käkfunktionell smärta

Både lokal och mer generell smärta sägs kunna behandlas. Vid generell smärta rekommenderas laserakupunktur.


 

KONTRAINDIKATIONER
 

  • Det finns inga absoluta kontraindikationer.
  • Epilepsi kan utlösas av pulserande synligt ljus och får ses som en relativ kontraindikation om denna typ av laserljus används.
  • Fotosensibilitet som kan vara idiopatisk, läkemedelsutlöst eller del i underliggande sjukdom (exempelvis vid SLE) är också en relativ kontraindikation.



BEHANDLING
 

Även om laserterapi i vissa fall är en monoterapi rekommenderar ofta förespråkarna att man kombinerar konventionell bettfysiologisk behandling med laserterapi för att optimera behandlingseffekten.
 

  • Den så kallade proben (ett pennliknande handstycke) appliceras med ett lätt tryck mot det område som ska behandlas. Om det finns ett öppet sår i området hålls proben av förklarliga skäl en liten bit ifrån målvävnaden.
  • Beroende på tillstånd måste terapeuten bl a ta hänsyn till faktorer som: laserljusets våglängd, pulsfrekvens, effekt och behandlingsdos. Vid behandling av käkmuskelsmärta rekommenderas ofta höga doser eftersom den vävnad som ska behandlas ligger djupt och är blodrik.
  • Behandlingstiden kan variera från någon minut till en halvtimme beroende på vilket tillstånd som behandlas och hur djupt problemet sitter.
  • Även om man inte rapporterat några ögonskador vid användning av terapilaser bör patienten ha skyddsglasögon.



VETENSKAPLIG EVIDENS
 

I tidskriften The Lancet publicerades 2009 en systematisk översikt och meta-analys avseende terapilaser som behandling vid nacksmärta. I denna studie konkluderade man att terapilaser ger reduktion av akut nacksmärta och att effekten håller i sig på längre sikt (upp till 22 veckor efter avslutad behandling). 


När det gäller studier som undersökt terapilaser som behandling vid smärtsam käkfunktionsstörning är resultaten motstridiga. I flera systematiska review-artiklar konkluderas att en del studier påvisar positiv effekt medan andra studier visat att terapilaser inte är bättre än placebo. Förespråkare för metoden har påpekat att skillnader i resultat mellan studier kan hänföras till skillnader i behandlingsprocedur och given behandlingsdos.

I en meta-analys publicerad i Journal of Orofacial Pain 2010, konkluderar man att det inte finns tillräckligt med evidens för att terapilaser ska kunna rekommenderas vid behandling av smärtsam käkfunktionsstörning. I en annan meta-analys, publicerad i Journal of Oral Rehabilitation 2015, indikerar resultaten att terapilaser inte är effektivare än placebo vid behandling av långvarig smärtsam käkfunktionsstörning.

Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) sammanfattar i rapporten ”Metoder för behandling av långvarig smärta” 2006 att:
 

  • ”Det finns starkt vetenskapligt underlag för att det inte finns någon långvarig effekt av laser på smärta i handens små leder hos patienter med reumatoid artrit jämfört med placebo eller kontralateral hand (Evidensstyrka 1)”.
  • ”Vid knäsmärta har laserbehandling respektive tejpning av leden samma smärtlindrande effekt som träning (Evidensstyrka 3)”.


I SBU alert-rapporten ”Laserbehandling vid nacksmärta” (2014) drar man följande slutsatser:
 

  • ”Vid långvarig nacksmärta kan lågeffektlaser ge smärtlindring i 2-6 månader efter avslutad behandling.”

  • ”Fler välgjorda studier behövs för att säkert avgöra effekten av behandling med lågeffektlaser jämfört med placebo och andra metoder, framför allt när det gäller akuta smärttillstånd, funktion och arbetsförmåga samt effekt på lång sikt.”



Nationella riktlinjer för vuxentandvård 2011
 

  • Vid käkfunktionsstörning utan närmare specifikation ger de nationella riktlinjerna behandling med terapilaser rekommendation 8.
  • Vid käkledssmärta (artralgi) och idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi ger de nationella riktlinjerna behandling med terapilaser rekommendation 10.
  • Vid tillstånden käkledssmärta och käkfunktionsstörning utan närmare specifikation har effekten av terapilaser bedömts både från ett vetenskapligt underlag och av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget i vissa delar är bristfälligt.
  • Vid idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi har effekten av terapilaser bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.
  • Enligt de nationella riktlinjerna bör tandvården undvika att erbjuda behandling med terapilaser till patienter med ovan nämnda tillstånd.



SAMMANFATTNING
 

I dagsläget kan terapilaser inte rekommenderas vid behandling av smärtsam käkfunktionsstörning, speciellt med tanke på att det finns andra behandlingsalternativ som har bättre vetenskaplig dokumentation.
 


Referenser
 

Chen J, Huang Z, Ge M, Gao M. Efficacy of low-level laser therapy in the treatment of TMDs: a meta-analysis of 14 randomised controlled trials. J Oral Rehabil. 2015 Apr;42(4):291-9.

Chow RT, Johnson MI, Lopes-Martins RA, Bjordal JM. Efficacy of low-level laser therapy in the management of neck pain: a systematic review and meta-analysis of randomised placebo or active-treatment controlled trials. Lancet. 2009; 5;374:1897-908.Epub 2009 Nov 13.

Demirkol N, Sari F, Bulbul M, Demirkol M, Simsek I, Usumez A. Effectiveness of occlusal splints and low-level laser therapy on myofascial pain. Lasers Med Sci. 2015 Apr;30(3):1007-12. doi: 10.1007/s10103-014-1522-7.

Herpich CM, Amaral AP, Leal-Junior EC, Tosato Jde P, Gomes CA, Arruda ÉE, Glória IP, Garcia MB, Barbosa BR, Rodrigues MS, Silva KL, El Hage Y, Politti F, Gonzalez Tde O, Bussadori SK, Biasotto-Gonzalez DA. Analysis of laser therapy and assessment methods in the rehabilitation of temporomandibular disorder: a systematic review of the literature. J Phys Ther Sci. 2015 Jan;27(1):295-301.

Hode L. Laser som läker. Svenska Laser-Medicinska Sällskapet.

Laserbehandling vid nacksmärta. SBU alert-rapport nr 2014-03.

Laskin DM, Greene CS, Hylander WL. TMDs – An Evidence-based approach to diagnosis and treatment. Quintessence Publishing Co, Inc 2006.

Magri LV, Carvalho VA, Rodrigues FC, Bataglion C, Leite-Panissi CR. Effectiveness of low-level laser therapy on pain intensity, pressure pain threshold, and SF-MPQ indexes of women with myofascial pain. Lasers Med Sci. 2017 Feb;32(2):419-428.

Maia ML, Bonjardim LR, Quintans Jde S, Ribeiro MA, Maia LG, Conti PC. Effect of low-level laser therapy on pain levels in patients with temporomandibular disorders: a systematic review. J Appl Oral Sci. 2012 Nov-Dec;20(6):594-602.

Metoder för behandling av långvarig smärta. SBU april 2006.

Nationella riktlinjer för vuxentandvård 2011 – stöd för styrning och ledning. Socialstyrelsen 2011.

Petrucci A, Sqolastra F, Gatto R, Mattei A, Monaco A. Effectiveness of Low-Level Laser Therapy in Temporomandibular Disorders: A Systematic Review and Meta-Analysis. J Orofac Pain. 2011; 25:298-307.

Tengrungsun T, Mitriattanakul S, Buranaprasertsuk P, Suddhasthir T. Is low level laser effective for the treatment of orofacial pain?: A systematic review. Cranio. 2012 Oct;30(4):280-5.

Tunér J. Terapilaser inom tandvården – historik och litteratur. Tandläkartidningen. 2003; 95: 32–6.

Gå till början av sidan.

Copyright © 2019, Internetmedicin AB
ID:223