Internetodontologi.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer


Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut längst upp till höger på sidan.

Registrerade användare har fri tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på knappen Logga in uppe
till höger på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Klicka på knappen 'Gå vidare'.
7. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.





Orala svampinfektioner

Uppdaterad: 2017-06-14
Övertandläkare Lars Grundström, Sjukhustandvård-Oral medicin/Falu Lasarett

Granskad av: Övertandläkare Vegard Garsjö, Sjukhustandvården/Södra Älvsborg sjukhus

  • Kommentera innehållet i faktabladet.
  • Den här faktabladet har ingen patientbroschyr som anknyter till ämnet.
  • Den här faktabladet har ingen video som anknyter till ämnet.
  • Utskriftsvänlig version av faktabladet





Annonsören har inte något inflytande på innehållet i Internetmedicin.se



BAKGRUND
 

Svampinfektioner i munhålan förorsakas till största delen av Candida Albicans och benämns då oral candidos.
Upp till 80 % av befolkningen har Candida Albicans (CA) i sin normala munflora. Då CA är i balans med övrig mikroflora i munhålan finns ingen infektionsrisk. Vid förändringar av miljön i munhålan kan CA bli patogen och en svampinfektion kan utvecklas.
Det finns också mer ovanliga Candida-arter som t ex Candida Krusei och Candida Glabrata som kan vara mer resistenta mot den vanliga svampmedicinen Flukonazol.


Etiologi

Oral candidos räknas som en opportunistisk infektion, vilket innebär att den uppstår på grund av nedsatt motståndskraft i vävnaden som kan bero på olika lokala eller generella faktorer.

Generella predisponerande faktorer, exempel
 

  • Strålbehandling
  • Nedsatt allmäntillstånd
  • Bristtillstånd/undernäring
  • Antibiotikabehandling
  • Hematologiska sjukdomar
  • Dåligt kontrollerad diabetes
  • Generell immunosuppression
    Farmakologisk:
    -Cytostatika
    -Kortikosteroider och andra immunomodulerande mediciner
    Patologisk:
    -HIV och andra immunbristsjukdomar


Lokala predisponerande faktorer, exempel
 

  • Behandling med lokala kortikosteroider och andra immunmodulerande mediciner
  • Rökning
  • Bristande proteshygien (candidainfekterad protesstomatit är den vanligaste formen av candidainfektion och förekommer hos upp till 65 % av protesbärarna)
  • Atopiker (muntorrhet)

    Munvinkelragader och protesstomatit räknas som candidaassocierade lesioner, men ofta finns inslag av bakterier varför infektionen ofta är att betrakta som en blandinfektion.


SYMTOM
 

Candidainfektionen är ofta relativt symtomfri men sveda kan förekomma, framför allt vid de erythematösa formerna. Vissa patienter kan uppleva smakpåverkan och dysfagi.



 

KLINISKT UTSEENDE
 

Oral candidos förekommer som:
 

  • Pseudomembranös candidos

Den pseudomembranösa formen uppvisar vita lätt avskrapbara plack som under sig har en erytematös yta som kan vara lättblödande.
 

240_image002.jpg

Pseudomembranös candidos
 

oral_candidos1

Pseudomembranös candidos
 

oral_candidos3

Pseudomembranös candidos

 

  • Erytematös candidos

Den erytematösa formen har inga avskrapbara plack. På tungan kan man ibland se dekeratiniserade/ depapillerade områden.
 

erytematös_candidos1

Erytematös candidos
 

erytematös_candidos2

Erytematös candidos
 

erytematös_candidos3

Erytematös candidos


 

  • Kronisk hyperplastisk candidos eller Kronisk plackliknande candidos

Kan förekomma överallt i munhålan men är vanligast i kommissuren och framför allt hos rökare. Förekommer som vita ej avskrapbara homogena eller nodulära lesioner.

 

plackliknande_candidos

Kronisk hyperplastisk/plackliknande candidos


 

DIAGNOSTIK
 

Oral candidos kan diagnostiseras genom:
 

  • Skrapprov från den infekterade ytan som skickas för odling till ett mikrobiologiskt laboratorium
  • Biopsitagning från det infekterade stället

Ofta räcker det dock med en klinisk undersökning för att ställa diagnos.


 

DIFFERENTIALDIAGNOSER
 

  • Oral lichen planus (retikulära icke avskrapbara vita områden, även erytematösa/erosiva områden)
  • Leukoplaki (vit ej avskrapbar slemhinneförändring med okänd genes)
  • Erytroplaki (röd slemhinneförändring med okänd genes. Starkt precancerös)
  • Lingua geografica/stomatitis geografica (vita girlangformade förändringar, ej avskrapbara, med intilliggande erytematösa områden som oftast förekommer på tungan, men även på övrig munslemhinna)



BEHANDLING
 

Utred alltid bakomliggande orsaker och behandla/avlägsna om möjligt lokala eller generella predisponerande faktorer.



Behandling med läkemedel:
 

  • Flukonazolkapsel (Fluconazol, Flukonazol, Diflucan, Solona) 50-100 mg/dag i 7-14 dagar
  • Diflucan pulver till oral suspension 10 mg/ml, 40 mg/ml 50-100 mg/dag i 7-14 dagar
  • Nystatin (Mycostatin oral suspension, Nystimex oral suspension) 1-3 ml 4 ggr/dag i 4-6 veckor

Vid munvinkelragader kan dessa behandlas med Dactacort/Cortimyk kräm 2 ggr/dag i minst 4 veckor. Ibland får komplettering göras med sköljning med Mycostatin då det samtidigt kan förekomma en intraoral candidos.
Om utläkning ej sker kan stafylokockinfektion misstänkas.
Behandling kan då göras med Microcid (väteperoxidkräm) eller Altargo (retapamulin).
Undvik Fucidinsalva på grund av resistensutvecklingsrisk.

Protesstomatit är ofta candidainfekterad. Förutom att behandla slemhinnan med antimykotisk behandling är det viktigt att även behandla protesen genom att den får ligga i exempelvis klorhexidinlösning 2 ggr/dag, minst 15 min per gång, under 4 veckor. Alternativt kan Nystatin strykas på protesbasen 2 ggr/dag under en 4-veckorsperiod. En optimering av proteshygienen är också viktig, inte minst för att förebygga recidiv. Även justering av protesen är oftast nödvändig.

En mycket vanligt förekommande orsak till oral candidos är användning av inhalationssteroider vid astma. Det är därför viktigt att dessa patienter sköljer munnen noggrant med vatten efter varje inhalation.



Som profylaktisk behandling, speciellt vid muntorrhet, kan munnen sköljas med vichyvatten. På grund av att vichyvatten är basiskt, minskar eventuellt risken för oral candidos, eftersom svampen trivs i sur miljö. Viktigt är också att muntorra patienter använder saliversättningsmedel för att minska infektionsrisken.

Då compliance för Nystatin ofta är ett problem kan generell behandling med Flukonazol vara att föredra. Man bör dock vara observant på att det finns ett stort antal interaktioner mellan Flukonazol och en hel del andra läkemedel. Särskilt observant skall man vara om patienten står på Waran eller statiner, och man kan då eventuellt överväga att inte använda Flukonazol. Till gravida kvinnor bör man undvika Flukonazol.

Vid resistens mot flukonazol kan ev Itrakonazol(Sporanox) förskrivas, men konsultation med infektionsläkare rekommenderas.

 

PROGNOS
 

För kraftigt immunosupprimerade patienter kan en svampinfektion vara livshotande, men
 för friska patienter är prognosen för utläkning mycket god.


 

Referenser
 

“Pathogenesis and treatment of oral candidosis” av David Williams och Michael Lewis publicerad I J Oral Microbiol. 2011; 3 


Tandvårdens läkemedel 2012 (2014) (2016-2017) Redaktör Rignell L och Mirshahi S. ISBN 978-91-977155-4-6 



Svampinfektioner i munhåla -oral candidos (torsk), Övertandläkare Johan Blomgren, Oral medicin/SU/Östra. www.internetmedicin.se

Gå till början av sidan.

Copyright © 2019, Internetmedicin AB
ID:240