Internetodontologi.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer


Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut längst upp till höger på sidan.

Registrerade användare har fri tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på knappen Logga in uppe
till höger på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Klicka på knappen 'Gå vidare'.
7. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.





Antibiotikaprofylax inom tandvården

Uppdaterad: 2013-10-13
Docent, Universitetslektor, Övertandläkare Bodil Lund, Enheten för käkkirurgi, Institutionen för odontologi, Karolinska Institutet/Käkkirurgiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

Granskad av: Docent, Övertandläkare Ulf Mattsson, Kliniken för käkkirurgi och Sjukhustandvård/Centralsjukhuset Karlstad

  • Kommentera innehållet i faktabladet.
  • Den här faktabladet har ingen patientbroschyr som anknyter till ämnet.
  • Den här faktabladet har ingen video som anknyter till ämnet.
  • Utskriftsvänlig version av faktabladet





HUVUDBUDSKAP
 

  • Gott munhålestatus är den viktigaste faktorn för att minska risken för lokala och hematogent spridda infektioner hos riskpatienter.
  • Infektionsförebyggande tandvård ska utföras inför medicinska ingrepp och behandlingar som medför kraftigt ökad risk för infektioner.
  • Den sammanvägda bedömningen av patientens samtliga riskfaktorer är avgörande för om antibiotikaprofylax är nödvändig eller inte.
  • Antibiotikaprofylax inom tandvården bör inskränkas till ett fåtal definierade riskpatienter och vissa odontologiska ingrepp där vinsten förväntas överstiga risken (se nedan).




 

RISKPATIENTER
 

  1. Patienter med gravt nedsatt immunförsvar

    - Neutrofila granulocyter < 1,0 x 10⁹/L
    (Vid < 0,5 x 10⁹/L bör behandlas av specialisttandläkare)

    - Defekt granulocytfunktion
    (T ex myelodysplastiskt syndrom och ärftlig kronisk granulomatös sjukdom)

    - Pågående tung immunosuppressiv behandling
    (T ex de första månaderna efter organtransplantation eller benmärgs- /stamcellstransplantation eller i samband med avstötningsreaktion efter transplantation)

    Till dessa patienter rekommenderas AB-profylax vid följande odontologiska ingrepp:
    - Tandextraktion
    - Subgingival depuration
    - Dentoalveolär kirurgi

  2. Patienter med locus minoris resistentiae:

    - Högdosstrålbehandlat käkben

    - Cancerpatienter som behandlas med eller har behandlats med bisfosfonat intravenöst
    På dessa patienter rekommenderas AB-profylax vid benskadande odontologiska ingrepp, det vill säga extraktion och dentoalveolär kirurgi.

    - Ledprotes
    AB-profylax inför tandextraktion, subgingival depuration och/eller dentoalveolär kirurgi kan övervägas till patienter som nyligen erhållit ledprotes (inom 3 månader postoperativt) och samtidig har förekomst av ytterligare minst tre riskfaktorer och ingreppet inte kan skjutas upp.

    Riskfaktorer att väga in:
    - Övervikt (BMI >35-40)
    - Rökning
    - Primär eller förvärvad immunbrist
    - Anemi
    - Hög ålder
    - Dålig munhälsa
    - Försämrat allmänhälsotillstånd (ASA ≥3)
    - Om ingreppet tar lång tid

  3. Kontakt med behandlande läkare inför invasivt odontologiskt ingrepp rekommenderas för att i samråd besluta om AB-profylax är indicerat eller inte

    - Till multisjuka patienter med okontrollerad diabetes mellitus, svår autoimmun/inflammatorisk sjukdom eller med samtidig förekomst av flera riskfaktorer (ASA ≥4)

    - Då justering av pågående medicinering i samband med tandingrepp kan vara aktuell

  4. Följande patientgrupper bör behandlas av (alternativt i samråd med) specialisttandläkare/sjukhustandläkare

    - Patienter som genomgått högdosstrålning mot käkbenet

    - Cancerpatienter som fått intravenös bisfosfonatbehandling

    - Gravt neutropena patienter samt patienter med defekt granulocytfunktion





RISKINGREPP
 

  1. Antibiotikaprofylax rekommenderas vid följande odontologiska ingrepp även på i övrigt friska patienter:
    - Anomalikirurgi/Ortognatkirurgi
    - Frakturkirurgi
    - Bentransplantation

  2. Antibiotikaprofylax kan övervägas vid följande ingrepp
    -Implantatkirurgi



PREPARAT OCH DOSER


Peroral administration, engångsdos 60 minuter före ingreppet.
 

Förstahandsval

Vid dokumenterad penicillinallergi

Parenteral administrering, ges under högst ett dygn

Referenser
 

Information från Läkemedelsverket 23(5):22-35, 2012.

Gå till början av sidan.

Copyright © 2019, Internetmedicin AB
ID:258