Internetodontologi.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer


Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut längst upp till höger på sidan.

Registrerade användare har fri tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på knappen Logga in uppe
till höger på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Klicka på knappen 'Gå vidare'.
7. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.





Överkappningsmaterial

Uppdaterad: 2017-08-25
Odont. dr, specialisttandläkare Helena Fransson, Odontologiska fakulteten/Malmö högskola

Granskad av: Odont. Dr. Jan-Olof Berg,  /

  • Kommentera innehållet i faktabladet.
  • Den här faktabladet har ingen patientbroschyr som anknyter till ämnet.
  • Den här faktabladet har ingen video som anknyter till ämnet.
  • Utskriftsvänlig version av faktabladet





Annonsören har inte något inflytande på innehållet i Internetmedicin.se

BAKGRUND
 

Att lägga ett pulpöverkappningsmaterial på en exponerad pulpa där det skyddande dentinlagret är borta, syftar till att pulpan ska läka genom att återskapa barriären mot munhålan för att undvika framtida infektion, inflammation och pulpanekros. Pulpaöverkappningsmaterial används vid direkt pulpaöverkappning men även då en ytlig pulpamputation utförts (djup överkappning, partiell pulpotomi eller pulpotomi ad modum Cvek). Prognosen verkar vara god om pulpan exponerats genom friskt dentin och sämre vid exponering genom karierat dentin. Effekten verkar även vara åldersberoende med en sämre pulpöverlevnad vid stigande ålder.
 

Se faktablad om överkappning och djup överkappning/Partiell pulpotomi

I Socialstyrelsens nationella riktlinjer tas följande pulpaöverkappningsmaterial upp vid behandling av exponerad pulpa via friskt dentin:

  • Kalciumhydroxid
  • MTA (mineraltrioxidaggregat)
  • Bondingmaterial




MATERIAL

 

Kalciumhydroxid och MTA
 

Kalciumhydroxid och MTA förefaller ha samma verkningsmekanism eftersom kalciumhydroxid löses ut från MTA. Fria hydroxidjoner ger ett högt pH, vilket leder till en ytlig pulpanekros. Den basiska miljön gör att bioaktiva molekyler från omgivande dentin löses ut. Dessa stimulerar troligtvis till att nya odontoblastliknande celler differentieras vid pulpasåret och börjar bilda en dentinliknande vävnad. Kalciumhydroxid och MTA verkar ha likvärdig effekt avseende lyckandefrekvens, men kostnaden för pulpaöverkappningsmaterialet bör beaktas då tandläkare beslutar om vilket material som bör användas. Det saknas vetenskapligt underlag för att kunna jämföra olika slags kalciumhydroxidbaserade material eller olika slags MTA då de används som pulpaöverkappningsmaterial i allmänpraxis.

I Socialstyrelsens riktlinjer angående pulpaöverkappningsmaterial där pulpan exponerats via friskt dentin konkluderar man att kalciumhydroxid ger en hög överlevnadsfrekvens för pulpan i ett perspektiv på två- till tre år och en hög lyckandefrekvens avseende hårdvävnadsläkning. MTA ger sannolikt en likvärdig överlevnadsfrekvens för pulpan jämfört med en överkappning med kalciumhydroxid och en högre förekomst av dentinliknande vävnad.

 

Bondingmaterial
 

Histologiska studier visar att pulpaöverkappning med bondingmaterial, då pulpan exponerats genom dentinet, inte stimulerar till bildning av hårdvävnadsbarriär. Dessutom visar pulpan ofta en inflammatorisk reaktion. I Socialstyrelsens riktlinjer angående pulpaöverkappningsmaterial konkluderar man att bondingmaterial inte bör användas för pulpaöverkappningar och att bondingmaterial leder till en sämre överlevnadsfrekvens jämfört med kalciumhydroxid.



 

Referenser
 

Nationella riktlinjer för vuxentandvård 2011 – stöd för styrning och ledning. Socialstyrelsen, 2011

Rotfyllning. En systematisk översikt. Statens beredning för medicinsk utvärdering, 2010

Fransson H, Wolf E, Petersson K. Formation of a hard tissue barrier after experimental pulp capping or partial pulpotomy in humans: an updated systematic review. Int Endod J. . Int Endod J. 2016 Jun;49(6):533-42.

Schwendicke F, Brouwer F, Schwendicke A, Paris S. Different materials for direct pulp capping: systematic review and meta-analysis and trial sequential analysis. Clin Oral Investig. 2016 Jul;20(6):1121-32.

Gå till början av sidan.

Copyright © 2019, Internetmedicin AB
ID:259