Internetodontologi.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer


Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut längst upp till höger på sidan.

Registrerade användare har fri tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på knappen Logga in uppe
till höger på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Klicka på knappen 'Gå vidare'.
7. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.





Pelare, klinikframställd

Uppdaterad: 2017-06-15
Övertandläkare  Annika Torbjörner, Specialistkliniken för oral protetik, Karlstad/Landstinget i Värmland

Granskad av: Docent, universitetslektor Victoria Franke Stenport, Avd för protetik/Göteborg

  • Kommentera innehållet i faktabladet.
  • Den här faktabladet har ingen patientbroschyr som anknyter till ämnet.
  • Den här faktabladet har ingen video som anknyter till ämnet.
  • Utskriftsvänlig version av faktabladet






Annonsören har inte något inflytande på innehållet i Internetmedicin.se


BAKGRUND

 

För bakgrund och allmänna principer för stiftförankringar, se faktabladet:
 

Pelare, laboratorieframställd


Fördelar och begränsningar med klinikframställda pelare:
 

  • Ett behandlingstillfälle kan sparas
  • Ingen involvering av tandtekniker behövs
  • Tekniken kan ibland vara tandsubstansbevarande
  • En aseptisk teknik kan tillämpas hela vägen från rotbehandling till färdig pelare
  • Ingen stiftretinerad temporär krona behövs vilket innebär mindre risk för bakterieläckage
  • I många situationer kan en klinikframställd pelare vara en bra terapi till lägre patientavgift

Användningen av prefabricerade stift innebär att rotkanalens form får anpassas till stiftets form och en ökad avverkning gör att roten försvagas. Rotkanalers varierande form gör att prefabricerade stift därför inte är lämpligt i alla situationer.
Vid direktframställda pelare byggs pelarens koronala del upp i komposit. Då skall det finnas koronalt dentin för kompositen att retinera till, och en ofta använd riktlinje är att när dentin motsvarande 1/3 av en ”idealpreparation” återstår kan en direktframställd pelare vara ett alternativ (Figur 1).

Olika tekniker för stiftförankring framgår av Figur 2. Aktiva stift är gängade stift som aktivt gängas in i dentinet.
Även om en gängtapp används byggs spänningar lätt in i roten och kliniska uppföljningar visar högre komplikationsfrekvens för aktiva stift än för passiva stift som får sin retention enbart via cementet.
Aktiva stift bör därför användas med stor restriktivitet.

 

280_Klinikframst_pel_Figur_1.jpg

Figur 1 En ofta använd riktlinje är att direktteknik kan användas när 1/3 av det koronala dentinet kvarstår. Stiftet ska löpa genom hela den koronala uppbyggnaden.


 

280_Både_Labfrst_och_klinikframst_pel_Figur_2.jpg

Figur 2 Schema över olika tekniker för stiftförankringar.


 

Klinikframställda pelare på prefabricerade passiva metallstift
 

En av de främsta fördelarna med prefabricerade stift är den ökade retention som stift med räfflade ytor ger. Retentionstester (dragprov) visar ca dubbelt så hög retention för ett räfflat metallstift jämfört med ett stift med slät yta. Motsvarande gäller för retentionen mellan stiftet och den koronala kompositen – vid dragprov med släta stift kan stiftet dras ut genom kompositen, medan kompositen går sönder vid räfflade stift, och detta först vid en hög belastning. Räfflade metallstift rekommenderas därför som förstahandsval vid klinikframställda pelare.

 

Klinikframställda pelare på prefabricerade fiberstift
 

Fiberstift består av styva fibrer inbäddade i en mjuk matrix som ofta består av epoxy. De svarta kolfiberstiften har idag i hög grad ersatts av vita glasfiberstift som har en betydligt lägre styvhet än kolfiberstift och metallstift.

Kliniska studier på fiberarmerade stift visar mycket skiftande resultat. Det kliniska resultatet på kort sikt är ofta mycket gott och man ser påtagligt få rotfrakturer. I långtidsuppföljningar är däremot komplikationsfrekvensen ibland oacceptabelt hög.
Naumann et al fann en komplikationsfrekvens på 4 % under första året och 13 % under det andra året i en 2-årsuppföljning av glasfiberstift. Samma författare publicerade 2012 en 10-årsuppföljning där 60 % av stiften hade följts i över 100 månader. 55 komplikationer hade uppstått på 122 patienter, dvs 45% av patienterna hade fått någon komplikation som var relaterad till fiberstiftet, och de komplikationer som hade uppstått var i första hand stiftfrakturer och lossnanden.
Den faktor som var avgörande för resultatet var antal kvarvarande koronala tandväggar, och den slutsatsen dras i ett flertal studier.
Fler komplikationer har också konstaterats i överkäksfronten, där de horisontella krafterna är störst.
De flesta fiberstift har en slät yta, och man drar då inte nytta av den goda retention som prefabricerade räfflade stift kan ge. Flera långtidsuppföljningar visar höga komplikationsfrekvenser.
Därför rekommenderas inte fiberstift som förstahandsval till direktframställda pelare. Användningen bör begränsas till situationer där det finns gott om kvarvarande koronal tandsubstans och där kraftriktningen är axiell.

 

Klinikframställda pelare på keramiska stift
 

Keramiska stift i ZrO2 har ett begränsat indikationsområde.
Till fördelarna hör god estetik och biokompatibilitet.
Nackdelarna är dels den glatta ytan, dels finns stiften bara i förhållandevis stora diametrar vilket gör dem olämpliga för flertalet tänder. De är dessutom i stort sett omöjliga att borra bort i händelse av en stiftfraktur.


 

Arbetsgång vid preparation och framställning av en klinikframställd pelare
 

  1. Studera rotanatomin. Värdera rotfyllningens kvalitet och apikalt status.

  2. Använd ett aseptiskt synsätt genom hela behandlingen, det vill säga använd torrläggning med salivsug och vaddrullar och vänta med att låta patienten skölja tills pelaren är klar.

  3. Avlägsna koronal tandsubstans så att det blir en ”straight access” till rotkanalen, det vill säga så att inte koronal tandsubstans styr rotrymmaren i fel riktning. Avlägsna fyllningar och grovpreparera tanden så att man får en uppfattning om hur mycket tilläggsretention som behövs från rotkanalen.

  4. Börja avlägsna rotfyllningsmassa med rundborr och övergå efter hand till en rotrymmare med ett tunt, flexibelt skaft som följer rotfyllningens väg, t ex Gates-rymmare. När rotrymmaren roterar mot rotfyllningsmassan utvecklas värme och rotfyllningsmassan mjuknar. På så sätt kan rymmaren arbeta sig neråt utan kraft.
    Laboratoriestudier visar att fyra millimeter tät rotfyllningsmassa apikalt minskar risken för bakterieläckage.

  5. Sondera då och då i kanalens botten. Den mjuka rotfyllningsmassan bekräftar att riktningen är rätt. Avlägsna rotfyllningsmassa från kanalens väggar.

  6. När rotfyllningsmassa avlägsnats till lämpligt djup avgörs om kanalens form är lämplig för ett prefabricerat stift och om tillräcklig mängd koronal tandsubstans kvarstår. Om så är fallet börjar man med den tunnaste rymmaren till det prefabricerade stiftsystemet och fortsätter med nästa storlek tills man känner motstånd från rotkanalens väggar i största delen av kanalen. Så liten stiftdiameter som möjligt eftersträvas.

  7. Rotationslås behöver sällan prepareras. Oftast utgör en koronal tandvägg eller kusp ett utmärkt rotationslås.

  8. Lämplig matris monteras. Stiftets längd justeras så att stiftet kommer att löpa genom hela den koronala uppbyggnaden.

  9. Stiftet cementeras, den koronala delen byggs upp med komposit, tanden prepareras, avtryck kan tas vid samma tillfälle om så är lämpligt och tanden förses med en temporär krona/bro.



Referenser
 

Ellner S, Bergendal T, Bergman B. Four post-and-core combinations as abutments for fixed single crowns: a prospective up to 10-year study. Int J Prosthodont. 2003; 16(3):249-54.

Naumann M, Koelpin M, Beuer F, Meyer-Lueckel H. 10-year survival evaluation for glass-fiber-supported postendodontic restoration: a prospective observational clinical study. J Endod 2012; 38(4):432-5.

Gå till början av sidan.

Copyright © 2019, Internetmedicin AB
ID:280