Internetodontologi.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer


Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut längst upp till höger på sidan.

Registrerade användare har fri tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på knappen Logga in uppe
till höger på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Klicka på knappen 'Gå vidare'.
7. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.





Reaktiva nybildningar

Uppdaterad: 2016-07-10
Övertandläkare Ebba Kjellström, Käkkirurgen/ oralmedicin/Akademiska Sjukhuset

Granskad av: Övertandläkare Kerstin Bäckman, Specialkliniken för sjukhustandvård/Oral medicin/Odontologen, Folktandvården Västra Götaland

  • Kommentera innehållet i faktabladet.
  • Den här faktabladet har ingen patientbroschyr som anknyter till ämnet.
  • Den här faktabladet har ingen video som anknyter till ämnet.
  • Utskriftsvänlig version av faktabladet





BAKGRUND
 

En vanlig remissorsak inom oral medicin är godartade slemhinnenybildningar.
Munslemhinnan exponeras ofta för återkommande eller kronisk irritation i form av plack, tandsten, upprepad påbitning, dåligt passande proteser eller fyllningsöverskott. Det kan ge upphov till reaktiva nybildningar.

 

Orsaker

Överdrivet vävnadssvar på kronisk irritation/trauma.


 

FIBROEPITELIAL/FIRBÖS SLEMHINNEHYPERPLASI, IRRITATIONSHYPERPLASI
 

  • Oöm tumorliknande
  • Mjuk eller något fastare än omgivande slemhinna
  • Bredbasigt ansatt eller stjälkad ibland flikig hyperplastisk nybildning i kindslemhinna
  • Lokaliserad till tungrand eller innanför läpparna i områden som lätt traumatiseras vid tuggning
  • Normalfärgad eller något blekare än omgivande vävnad. Består av relativt kärlfattig fibrös bindväv
  • Täcks av normal slemhinna som ibland kan vara ulcererad
  • Sällan större än 1-2 cm
  • Ofta solitär


Behandling

Excision och histopatologisk undersökning.

 

296_bild1.jpg

Bild 1. Slemhinnehyperplasi på tungrand

 

296_bild2.jpg

Bild 2. Hyperplasi i kindslemhinna

 

296_bild3.jpg

Bild 3. Slemhinnehyperplasi vid rotrest

 

296_bild4.jpg

Bild 4. Proteskantshyperplasi, crista flaccida


 

PYOGENT GRANULOM
 

  • Röd till gulröd eller gul
  • Slät eller lobulerad, ibland fibrinbelagd, yta
  • Bredbasig eller skaftad
  • Oftast på gingiva men kan också sitta på t ex tungan
  • Lättblödande på grund av rikligt kärlinnehåll
  • Kan växa snabbt och bli flera cm stor
  • Mer tumörlik än övriga i gruppen

Namnet pyogent granulom är missvisande då den vare sig producerar pus eller karakteriseras av granulomatös inflammation.
En variant är graviditetsgranulom som är hormonrelaterade. De försvinner ibland spontant efter partus.

 

Behandling

Excidera med marginal ned till periostet för att undvika recidiv.
Närliggande tänder kyretteras noggrant för att avlägsna utlösande irritationsmoment.

 

296_bild5.jpg

Bild 5. Pyogent granulom vid porslinskrona 21

 

296_bild6.jpg

Bild 6. Graviditetsgranulom


 

PERIFERT JÄTTECELLSGRANULOM
 

  • Liknar pyogent granulom kliniskt men ytan är ibland blåaktig
  • Relativt ovanlig
  • Enbart på gingiva
  • Innehåller jätteceller och kan resorbera käkben


Diagnostik

Röntgen för att kontrollera underliggande ben.
 


Behandling

Radikal excision inkluderande periost för att undvika recidiv.
Kyrettering av intilliggande tänder.
En lambå kan underlätta genom bättre översikt.

 

296_bild7.jpg

Bild 7. Perifert jättecellsgranulom


 

FÖRKALKANDE FIBROBLASTISKT GRANULOM
 

  • Skaftad eller bredbasigt ansatt
  • Röd eller slemhinnefärgad
  • Innehåller mineraliserad vävnad (ben, cementliknande eller dystrofisk förkalkning)
  • Har ibland ulcererad yta
  • Utgår ofta från interdentalpapillen och sitter i gingivan


Behandling

Excidera ner till periostet för att undvika recidiv.
En lambå kan underlätta genom bättre översikt.

 

296_bild8.jpg

Bild 8. Förkalkande fibroblastiskt granulom


 

PREVALENS
 

I materialet i en biobank med 107 682 biopsier från 1988 till 2014 är prevalensen:
 

  • slemhinnehyperplasi 15 % (varav 2,1 % i gingiva )
  • pyogent granulom 0,62 %
  • graviditetsgranulom 0,29 %
  • förkalkande fibroblastiskt granulom 2,1 %
  • perifert jättecellsgranulom 0,4 %


Det har diskuterats om pyogena granulom, perifera jättecellsgranulom och förkalkande fibroblastiska granulom är olika utvecklingsstadier av samma lesion men det finns inget entydigt svar.
I litteraturen anges att reaktiva nybildningar är något vanligare förekommande hos kvinnor.


 

DIFFERENTIALDIAGNOSER
 

  • Papillom/verruca
    Virusinducerad, ofta småflikig eller vårtliknande.
  • Fibrom
    Förekommer nästan aldrig i munslemhinna men är vanlig på hud.
  • Lipom
    Ovanlig äkta tumör bestående av fettceller. Gulaktig mjuk förändring med intakt yta där man ibland ser ytliga kärl. Kan ses i alla områden i munnen.
  • Annan tumör
    Benign (godartad) eller malign (elakartad, cancer).



PROGNOS
 

God. Ingen maligniseringsrisk.


 

Referenser
 

Regezi, Scubba, Jordan. Oral pathology. Saunders 2003

Neville, Damm, Allen, Bouquot. Oral pathology. Saunders 2002

Axéll. Munslemhinnan vid hälsa och sjukdom. Gothia FörlagAB 2009

Biopsimaterialbanken Malmö högskola, Odontologiska fakulteten, avdelningen för oral patologi 1988-sept 2014

Gå till början av sidan.

Copyright © 2019, Internetmedicin AB
ID:296