Internetodontologi.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer


Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut längst upp till höger på sidan.

Registrerade användare har fri tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på knappen Logga in uppe
till höger på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Klicka på knappen 'Gå vidare'.
7. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.





Aktinisk cheilit (solskada på läppen)

Uppdaterad: 2017-01-22
Leg Läk spec dermatologi&venereologi Markus E.S. Danielsson, Hudkliniken /Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Granskad av: Övertandläkare Kerstin Bäckman, Specialkliniken för sjukhustandvård/Oral medicin/Odontologen, Folktandvården Västra Götaland

  • Kommentera innehållet i faktabladet.
  • Den här faktabladet har ingen patientbroschyr som anknyter till ämnet.
  • Den här faktabladet har ingen video som anknyter till ämnet.
  • Utskriftsvänlig version av faktabladet





BAKGRUND
 

Aktinisk cheilit är en ytlig solskada på läppen, oftast lokaliserad till vermilion på underläppen. Aktinisk cheilit uppstår på grund av solskadade keratinocyter i epidermis, hudens yttersta hudlager.
När denna solskada uppstår i huden kallas den för aktinisk keratos.

Förekomsten av aktiniska cheiliter står i relation till den sammanlagda mängden ultraviolett ljus under livet. Ljushyllta personer, ofta män, med en ålder över 40 år löper högre risk att utveckla aktinisk cheilit.

 

Etiologi
 

Aktinisk cheilit orsakas av kronisk exponering av solens UV-ljus.

Riskfaktorer:
 

  • Ljushyllthet
  • Hög ålder (kronisk UV-exposition)
  • Boende i/resor till soliga länder
  • Immunosuppression (p g a behandling efter organtransplantation)



KLINISKA FYND
 

  • Torr, fjällande, sträv eller skrovlig läpp
  • Fissurer (sprickor) och erosioner (ytliga sår)
  • Kroniskt sår
  • Ödem (svullnad)

Den kliniska bilden domineras ofta av en atrofisk (tunn) hud med tunna keratotiska (fjällande) plaque och erythematösa (rodnade) makulae (släta förändringar). Ibland förekommer en diffus avgränsning mellan vermilion och omkringliggande hud. Leukoplaki och missfärgad hud kan även förekomma.

De kliniska fynden kan initialt vara lokaliserade till ett specifikt område på läppen men multifokala områden är inte ovanligt.
 

Kliniska exempel


DIFFERNENTIALDIAGNOSER

 

  • Skivepitelcancer in situ
  • Skivepitelcancer
  • Diskoid lupus erythematosus
  • Lichen planus
  • Icke-allergisk/allergisk dermatit
  • Candida cheilit
  • Graft versus host disease (GVHD)
  • Granulomatös cheilit
  • Lichen sclerosus
  • Glandulär cheilit
  • Malnutrition



UTREDNING
 

Aktinisk cheilit är ofta en klinisk diagnos.
Vid diagnostisk osäkerhet, framför allt vid fissurer, erosioner och leukoplaki är det indicerat med en, alternativt multipla, biopsier för verifiering histopatologiskt.


 

HISTOPATOLOGI
 

Olika områden kan visa varierande grad av skivepiteldysplasi.
Histopatologiska fynd är vanligen atrofi, förtjockat epitel, inflammation i dermis, hyperkeratos i epidermis, kollagen som uppvisar basofil degeneration samt solrelaterade förändringar såsom solar elastos i dermis.

Skivepiteldysplasin graderas enligt följande:
 

  • Grad I: lätt skivepiteldysplasi
  • Grad II: medelsvår skivepiteldysplasi
  • Grad III: svår skivepiteldysplasi (motsvarande skivepitelcancer in situ)



BEHANDLING
 

Aktinisk cheilit är ett mycket tidigt förstadium till en form av hudcancer som kallas skivepitelcancer.
En nyligen publicerad studie har påvisat att en del skivepitelcancrar även uppkommer ur grad I aktiniska keratoser (the differentiated pathway) och inte ur grad III aktiniska keratoser (the classic pathway). Varje aktinisk keratos bör därför betraktas som potentiellt invasiv.
För att förhindra risk för övergång i invasiv skivepitelcancer är således behandling den allmänna rekommendationen. Avseende behandlingsval bör man individualisera.

Behandlingsalternativen är flera och valet av metod beror på:
 

  • läkarens erfarenhet
  • antalet lesioner, lesionernas storlek och distribution
  • behandlingsmetodens tillgänglighet och kostnad
  • patientens ålder och allmäntillstånd



Följande behandlingsalternativ används utifrån klinisk erfarenhet:
 

Destruktiva terapier
 

  • Kryoterapi med flytande kväve efter eventuellt curettage (skrapning med skarp slev) av hyperkeratos
  • Fotodynamisk terapi (PDT)

Kirurgi
 

  • Vermilionektomi, framför allt vid höggradig skivepiteldysplasi såsom skivepitelcancer in situ och invasiv skivepitelcancer, med histopatologisk bekräftelse på radikalitet
  • CO2-laserablation



UPPFÖLJNING
 

Patientinformation om diagnosen aktinisk cheilit, dess orsak samt att det föreligger risk för recidiv i framtiden.

Information om solskyddsråd samt egenkontroll av huden och läpparna.
 

Faktablad, solskydd

Vid kryoterapi och PDT-behandling av aktiniska keratoser i vanlig hud är kontrollåterbesök vanligen ej nödvändigt.
Då aktiniska cheiliter tenderar att vara mer aggressiva än aktiniska keratoser i vanlig hud bör man individualisera.
I vissa fall är det brukligt med ett uppföljande kontrollåterbesök cirka 6 månader efter behandling.


 

Referenser
 

Svenska sällskapet för dermatologi och venereologi (SSDV) - Svenska Sällskapet för dermatologisk kirurgi och onkologi (SDKO):

http://ssdv.se/images/pdf/SDKOs_Riktlinjer_for_SCC__BCC_2016.pdf

Cavalcante AS, Anbinder AL, Carvalho YR. Actinic cheilitis: clinical and histological features. J Oral Maxillofac Surg. 2008 Mar;66(3):498-503

Fernández-Figueras MT et al. J Eur Acad Dermatol Venereol 2015;29(5):991-7

Gupta AK, Paquet M, Villanueva E, Brintnell W. Interventions for actinic keratoses. Cochrane Database Syst Rev 2012; 12:CD004415.

Shah AY, Doherty SD, Rosen T. Actinic cheilitis: a treatment review. Int J Dermatol. 2010 Nov;49(11):1225-34
 

Gå till början av sidan.

Copyright © 2019, Internetmedicin AB
ID:301