Internetodontologi.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer


Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut längst upp till höger på sidan.

Registrerade användare har fri tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på knappen Logga in uppe
till höger på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Klicka på knappen 'Gå vidare'.
7. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.





Snarkning

Uppdaterad: 2017-09-09
Odont dr, ötdl i ortodonti Anette Fransson, Centrum för Specialisttandvård Ortodonti/Region Örebro Län

Granskad av: Docent Krister Bjerklin, Odontologiska Institutionen/Jönköping

  • Kommentera innehållet i faktabladet.
  • Den här faktabladet har ingen patientbroschyr som anknyter till ämnet.
  • Den här faktabladet har ingen video som anknyter till ämnet.
  • Utskriftsvänlig version av faktabladet





BAKGRUND
 

Snarkning kan orsaka sociala problem, så som att störa partnern, men kan även besvära snarkaren själv. Under sömn sker en muskelavslappning av svalgvävnaden som kan få svalget att falla ihop, då den mjuka strukturen saknar brosk. Snarkljudet uppkommer genom att det vid inandning skapas ett undertryck i luftvägarna och när passagen blir trängre ökar luftflödet och vibrationer uppstår i svalgets rörliga delar. Ljudet kan nå så pass höga dB-värden att det kan liknas med ljudet från en motorcykel. Snarkning kan orsaka vibrationsskador i svalgvävnaden.

Snarkning i kombination med frekventa andningsuppehåll, Obstruktivt sömnapnésyndrom, OSAS, kommer att behandlas i ett särskilt faktablad.

 

Prevalens
 

Snarkning är dubbelt så vanligt hos män som hos kvinnor. Mer än hälften av alla män över 40 år snarkar ibland och 10-15% av dessa snarkar regelbundet. Kvinnor har en lägre andel före menopaus, dock ökar denna under graviditet. Prevalensen för snarkning hos medelålders män är upp till 44 % och hos medelålders kvinnor upp till 28 %.

 

Etiologi
 

Orsakerna till snarkning är multikausala men kan bero på t.ex. övervikt, sovposition -ryggläge, anatomiskt - trånga övre luftvägar, låg muskeltonus i övre luftvägar, stor mjuk gom, hängande uvula, retrognat mandibel, obstruktiv näsandning samt viss medicinering/alkohol som ökar avslappning av muskulaturen i andningsvägarna vid sömn.

 

Symptom
 

Snarkning kan orsaka störd sömn, både för partnern och snarkaren själv. Till följd av munandning hos snarkaren kan denne få besvär av muntorrhet, ömhet i svalg och svullen uvula. Snarkning innebär en ökad risk för progression till Obstruktivt sömnapnésyndrom, OSAS, som i sin tur leder till ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar såsom högt blodtryck, stroke och hjärtinfarkt.


 

DIAGNOSTIK

 

Sömnundersökning
 

  • För att kunna diagnostisera snarkning och obstruktiv sömnapné krävs en nattlig sömregistering, polygrafi. Detta sker oftast med en portabel utrustning i hemmet.
  • Ibland krävs en mer omfattande registrering, polysomnografi, inkluderande EEG, för att säkerställa sömntiden och alternativa diagnoser.
  • Snarkningsljudet är en utmaning att mäta då det kan vara svårt att differentiera från bakgrundsljud.
  • En jämn ljudmatta stör mindre än om det kombineras med andningsuppehåll och abrupta snarkningsljud, då man börjar andas igen.

ÖNH-undersökning
 

  • Andningsvägarna bör undersökas. Näspassagen är viktig för att möjliggöra näsandning med behandling oral apparatur.
  • Tonsillernas, uvulans och tungans storlek bedöms.
  • Förträngningens lokalisering kan bland annat konstateras genom en Müller-manöver, när man med mottryck går ned med ett fiberskop genom näsan för att se på vilken nivå obstruktionen sker.

Tandläkarundersökning
 

  • Ställ de rätta frågorna vid möte av revisionspatienten. Snarkar du? Vet du om du gör andningsuppehåll? Är du morgontrött? Har du huvudvärk på morgonen? Är du sömnig när du kör bil?
  • Klinisk undersökning innehållande registrering av antal tänder, ocklusion, bett-typ, protrusion, gapförmåga samt undersökning av muskulatur och käkleder.



BEHANDLING
 

Behandling av snarkning kan ske genom följande åtgärder:

  • Reducera kroppsvikt.
  • Ändra sovposition från ryggläge.
  • Ändra viss medicinering.
  • Kirurgisk korrektion för att förbättra näsandning.
  • Kirurgisk korrektion för att reducera mjukvävnad i svalget.
  • Mandibelframdragande apparatur - oral apparatur.
  • Tunghållare - apparatur som håller fram tungan genom ett undertryck.

Behandlingen får anses som livslång om inte viktreduktion eller kirurgisk behandling normaliserar förhållandena.

 

Apparatur

 

Monoblock

Monoblock - består av ett stycke vilket låser underkäken i ett framflyttat läge.

 

312_biblocket.jpg
<i>Biblock</i>

Biblock - delad, 2 typer, vilket möjliggör viss rörlighet av underkäken.

 

312_Tunghållare.jpg

Tunghållare - håller fram tungan.


 

UPPFÖLJNING
 

För att få en god följsamhet med en behandling krävs kontinuerlig uppföljning. Första uppföljningen rekommenderas efter 6 månader. Därefter bör man kontrollera bettet och apparaturen vartannat/vart tredje år. Detta för att i tid kunna justera befintlig apparatur vid behov samt viktigt för att kunna kommunicera med remittent vid behandlingssvikt. En viktuppgång på >3 kg kan äventyra behandlingseffekten.

Det är rekommenderat att man gör uppföljande sömnregisteringar först i direkt samband med behandlingsstart, därefter vid behov. Det är visat att man som patient överregistrerar behandlingseffekten till det positiva varför en objektiv uppföljning rekommenderas.

I befintliga studier kan bieffekter av behandlingen ses hos vissa i form av minskat överbett, horisontellt och vertikalt, d.v.s. retroklination av överkäksincisiver och proklination av underkäksincisiver. Ibland uppstår ett lateralt öppet bett.


 

Referenser
 

Strandell T Sluta snarka börja leva! Fysiologlabs förlag, Stockholm 1991

Jennum P et al J Sleep Res 1992;1: 240-4

T Young et al The occurence of sleep-disordered breathing among middle-aged adults. New Engl J Med 1993;328: 1230-5

Friberg D. Heavy snorer's disease: a progressive local neuropathy. Acta otolaryngol 1999; 119:925-33

Fransson A A mandibular protruding device Sw Dent J Suppl 2003; 16

Fransson AM, Kowalczyk A, Isacsson G. A prospective 10-year follow-up dental cast study of patients with obstructive sleep apnoea/snoring who use a mandibular protruding device. Eur J orthod 2017 Jan 5. pii: cjw081. doi: 10.1093/ejo/cjw081. [Epub ahead of print]

Marklund M, Stenlund H, Franklin KA. Mandibular advancement devices in 630 men and women with obstructive sleep apnea and snoring: tolerability and predictors of treatment success. Chest 2004;125:1270-8

Lavigne GJ, Cistulli PA, Smith MT Sleep medicine for dentists, a practical overview Quintessence Publishing Co, Inc 2009

Attanasio R and Bailey DR Dental management of sleep disorders Wiley-Blackwell 2010 Blackwell Publishing

Wiman Eriksson E, Leissner L, Isacsson G, Fransson A. A prospective 10-year follow-up polygraphic study of patients treated with a mandibular protruding device. Sleep Breath. 2015 Mar;19:393-401

Serra-Torres S, Bello-Arcís C, Montiel-Company JM, Marco-Algarra J, Almerich-Silla JM. Effectiveness of mandibular advancement appliances in treating obstructive sleep apnea syndrome: a systematic review. Laryngoscope 2016;126:507-514

Tegelberg Å, Lindberg E Tandläkartidningen 2015; 3:74-83
 

Gå till början av sidan.

Copyright © 2019, Internetmedicin AB
ID:312