Internetodontologi.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer


Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut längst upp till höger på sidan.

Registrerade användare har fri tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på knappen Logga in uppe
till höger på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Klicka på knappen 'Gå vidare'.
7. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.





Erosioner (dentala)

Uppdaterad: 2015-11-01
Professor  Ann-Katrin Johansson, Institut för klinisk odontologi/Universitetet i Bergen


BAKGRUND


Granskad av: Universitetslektor Charlotte Simark Mattsson,  /Sahlgrenska Akademin

  • Kommentera innehållet i faktabladet.
  • Den här faktabladet har ingen patientbroschyr som anknyter till ämnet.
  • Den här faktabladet har ingen video som anknyter till ämnet.
  • Utskriftsvänlig version av faktabladet





BAKGRUND
 

Dental erosion innebär förlust av tandsubstans genom en kemisk påverkan som inte involverar bakterier.
En sur påverkan leder till att tandytan löses upp lager för lager och resulterar i en subsurface lesion och en i princip irreversibel skada.

Erosion ingår i begreppet tandslitage (engelskans tooth wear) tillsammans med attrition (tandslitage genom kontakt mellan tänder) och abrasion (tandslitage via nötning av yttre faktorer, exempelvis en tandborste eller en penna). Dessutom kan abfraktion, en samtidig påverkan av erosion och ”flexing movement” i samband med sammanbitning, också bidra till att tänder slits.

Tandslitage är oftast en kombination av flera olika typer. Idag råder det enighet om att erosion är den mest betydelsefulla av dessa och ofta en förutsättning för att andra typer av slitage ska kunna uppstå. I ett gravt tandslitage förekommer därför nästan alltid en erosion som den viktigaste faktorn.

Som många andra orala problem är erosion starkt livsstilsrelaterat och har exempelvis under de senaste årtiondena uppmärksammats speciellt i grupper av barn och unga som dricker mycket sura drycker, exempelvis läsk, juice och sportdrycker. Tandslitage i stort är dock inte ett nytt fenomen utan finns dokumenterat på skallmaterial från årtusenden tillbaka, då relaterat inte bara till sur påverkan utan också till slitage accentuerat av grov föda och det faktum att tänderna då ofta användes som verktyg.

Den tidiga diagnostiken av erosion är lätt att förbise och många tidiga erosionsskador blir därför aldrig registrerade. Den mer uttalade erosionen är lättare att diagnostisera men är då den registreras oftast ett resultat av ett långvarigt slitage som förbisetts under många år. Detta innebär att möjligheten till profylax i många fall gått förlorad under lång tid.


 

Prevalens
 

Förekomsten av erosion, framförallt hos barn och unga, har sedan mitten av 90-talet undersökts i många länder. Skador in till dentinet har i mjölktandsbettet rapporterats hos 1-30 % av barnen.
Bland tonåringar ligger motsvarande siffror på 12-30 %.

I Sverige har förekomst av erosion in till dentinet visat sig ligga på 13 % hos 5-6-åringar, 12 % hos 13-14-åringar, 22 % hos 18-19-åringar 18 % hos 20-åringar.

Om erosion i emalj medräknas blir självfallet förekomsten av erosion långt högre.

 

Etiologi
 

Traditionellt uppdelas etiologin bakom erosion i yttre och inre faktorer.

Med yttre faktorer avses sura produkter som når tänderna utifrån. Detta är oftast sur påverkan som härstammar från vad vi äter och dricker men kan också vara arbetsmiljörelaterat via exempelvis sura partiklar i luft i samband med batteritillverkning eller annat.

Idag uppmärksammas framförallt barn och ungdomars ökade konsumtion av både läsk och juice som den största orsaksfaktorn till erosion hos dessa grupper.

Inre faktorer innefattar maginnehåll som når tänderna i samband med olika sjukdomar och vanor/ovanor. Exempel på detta är sur påverkan i samband med gastroesofageal reflux (ofrivilliga uppstötningar), ätstörning (viljemässig kräkning) och ruminering (viljemässig uppstötning av maginnehåll).

Mediciner kan på olika sätt medverka till erosion. De mediciner som är sura och därför har möjlighet att erodera tanden räknas till de yttre orsaksfaktorerna, medan de mediciner som istället medverkar till sura uppstötningar och påverkar tandytan genom magens syra räknas till de inre faktorerna.


 

KLINISKT UTSEENDE
 

Tidig erosion ger ofta inga symtom och medför heller ingen förändring i färg eller vid sondering jämfört med den friska tanden. Emaljens yta kan vara såväl blank som matt och uppvisa olika grader av förändring.

I ett mer avancerat stadium påverkas tandens makromorfologi, vilket ibland innebär att dentin exponeras och i svårare fall kan hela tanden gå förlorad. En erosiv skada kan påverka estetiken.

 

Diagnostik och gradering
 

Erosion kan förekomma på alla tandytor men är hos barn och unga mest uttalat i överkäkens fronttänder där framförallt palatinala ytor men också buckala drabbas.
Det är också vanligt ocklusalt, där små hål i emaljen med exponering av dentin ("cuppings") bildas, oftast på kuspspetsen av första molaren eller på mjölktandsmolarer.
Buckala cervikala defekter uppkommer också som ett resultat av erosion.

Gradering av erosion förekommer på två principiellt olika sätt, "full mouth recording" som graderar alla tänder och "partial recording" där speciella marker-tänder registreras då skadorna är vanligast på just dessa tänder.

 

Individens försvar
 

Saliven är den viktigaste skyddsfaktorn. En god salivsekretion och en tjockare pellikel skyddar tandytan mot sur påverkan mer än en dålig sekretion och en tunnare pellikel.

Dryckesmetodiken har visat sig viktig för utvecklingen av erosion. Den som håller drycken i munnen i samband med intag har större risk för skador än den som sväljer direkt.

 

Livsstil
 

Ett högt intag av sura produkter som läsk, juice och frukt innebär att risken för erosion är stor. Detta innebär att många med ett mer hälsosamt beteende som exempelvis sportar mycket (dricker sportdrycker frekvent, gärna i samband med en lägre salivsekretion) eller är vegetarianer (dricker mycket juice, äter mycket frukt och grönt) har en ökad risk för erosion, men också att många med ett mindre hälsosamt beteende har denna ökade risk. Hit räknas exempelvis patienter med ätstörningar med frekventa kräkningar och även de som missbrukar till exempel alkohol eller ecstasy.

 

Utredning
 

  • Anamnes. En allmän och odontologisk hälsodeklaration bör förutom sjukdomar och medicinering innehålla uppgifter om exempelvis livsstil, arbetsmiljö och parafunktioner, kostanamnes, munhygien och munvårdsprodukter, isningar och värk.
  • Klinisk undersökning omfattar ofta också studiemodeller och salivprov.
  • Progressionsbedömning utförs bäst med uppföljande studiemodeller.
  • Den kliniska signifikansen av förlusten av tandsubstans bedöms genom att sätta graden av slitage i relation till ålder.



BEHANDLING
 

  • Den enda verkligt bra behandlingen mot dental erosion är de förebyggande åtgärder som medför att den sura påverkan uteblir eller minskas så mycket som möjligt. Ofta handlar det om att livsstilen justeras, många gånger innebär detta ett minskat intag av läsk eller juice.

    Påverkan av inre faktorer som magsyra kan regleras i samråd med läkare genom exempelvis medicinering eller i sällsyna fall operation mot refluxer.
    När det gäller ätstörningar innebär en framgångsrik behandling av ursprungssjukdomen att den sura påverkan från framför allt kräkning minskar eller uteblir.
    Olika individer har olika försvar mot sur påverkan och inga generella råd kan ges om hur mycket läsk någon kan dricka utan att den erosiva påverkan kan bli allt för stor.

  • Fluor har inte närmelsevis samma verkan i den profylaktiska behandlingen av erosion som vid kariessjukdom. Då förlust av tandsubstans skett, är skadan i princip irreversibel även om det står klart att en fluorbehandlad yta är mer motståndskraftig mot syra än en icke fluorbehandlad yta.
    Specifikt inriktade munvårdsprodukter kan minska förlusten av tandsubstans vid erosion men den mest effektiva preventionen nås genom begränsning av den sura påverkan ofta genom en förändring i livsstil.

  • Reparativ behandling med komposit är ofta förstahandsval då ersättning av förlorad tandsubstans anses nödvändig exempelvis av estetiska, funktionella eller profylaktiska skäl, eller om patienten har smärta/isningar.

  • Även andra typer av rekonstruktioner kan vara aktuella. Vid ersättning av förlorad tandsubstans utnyttjas ofta en kompensatorisk alveolär eruption (ad modum Dahl) för att lösa platsproblem som ofta förekommer vid slitage på fronttänder.


Prognos
 

Prognosen för en erosion är helt avhängig balansen mellan orsaksfaktorer (den sura påverkan) och individens försvar.
Om orsaksfaktorer kvarstår, exempelvis i form av frekvent intag av juice, och förhållandena i övrigt är desamma, kommer erosionen att fortsätta. Minskar den sura påverkan, minskar också hastigheten med vilken erosionen progredierar.
Om den sura påverkan helt försvinner avstannar den erosiva processen.

 

Uppföljning
 

Uppföljning av patienter med erosion eller risk för erosion bör ske, eftersom tandslitage förekommer i skov/perioder och risken för recidiv stor.
Genomgång av de faktorer som är aktuella i utredningen i kombination med motivation till eventuell livsstilsförändring är då ofta nödvändig.



 

Referenser

 

Johansson AK, Johansson A, Birkhed D, Omar R, Baghdadi S, Carlsson GE.Dental erosion, soft-drink intake, and oral health in young Saudi men, and the development of a system for assessing erosive anterior tooth wear. Acta Odontol Scand. 1996;54:369-78.

Johansson AK, Lingström P, Birkhed D. Comparison of factors potentially related to the occurrence of dental erosion in high- and low-erosion groups. Eur J Oral Sci. 2002;110:204-11.

Johansson AK, Lingström P, Imfeld T, Birkhed D. Influence of drinking method on tooth surface pH in relation to dental erosion. Eur J Oral Sci 2004;112:484-9.

Johansson AK. Dental erosion. Modernt tandslitage och en ny folksjukdom. Tandläkartidningen 2005;79:56-61.

Johansson AK, Carlsson GE (Redaktörer). Dental erosion Bakgrund och kliniska aspekter. ISBN 91-7205-469-7. Stockholm: Förlagshuset Gothia AB 2006.

Johansson A, Johansson AK, Omar R, Carlsson GE. Rehabilitation of the worn dentition. J Oral Rehabil 2008;35:548-66.

Hasselkvist A, Johansson A, Johansson AK. Dental erosion and soft drink consumption in Swedish children and adolescents and the development of a simplified erosion partial recording system. Swed Dent J 2010;34:187-95.

Khan F, Young GW (editors). Toothwear: The ABC of the Worn Dentition. ISBN: 978-1-4443-3655-9, Wiley-Blackwell 2011.

Johansson AK, Omar R, Carlsson GE, Johansson A. Dental erosion - From past to present, and its growing importance in clinical practice. Int J Dent. 2012;2012:632907. doi: 10.1155/2012/632907. Epub 2012 Mar 7.PMID: 22505907.

Johansson AK, Norring C, Unell L, Johansson A. Eating disorders and oral health: a matched case-control study. Eur J Oral Sci 2012;120:61-8.

Hasselkvist A, Johansson A, Johansson AK. Association between soft drink consumption, oral health and some lifestyle factors in Swedish adolescents. Acta Odontol Scand. 2014;72:1039-46.

Isaksson H, Birkhed D, Wendt LK, Alm A, Nilsson M, Koch G. Prevalence of dental erosion and association with lifestyle factors in Swedish 20-year olds. Acta Odontol Scand. 2014;72:448-57.
 

Gå till början av sidan.

Copyright © 2019, Internetmedicin AB
ID:317