Internetodontologi.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer


Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut längst upp till höger på sidan.

Registrerade användare har fri tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på knappen Logga in uppe
till höger på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Klicka på knappen 'Gå vidare'.
7. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.





Latex i tandvården - risker och rekommendationer

Uppdaterad: 2017-03-06
Professor*, docent** Ulf Örtengren,  *Biomaterial, Institutt for klinisk odontologi, Norges Arktiska Universitet/Tromsø, Norge. / **Avd för Kariologi. Odontologiska Institutionen/Sahlgrenska Akademin, Göteborg.

Granskad av: Docent, universitetslektor Victoria Franke Stenport, Avd för protetik/Göteborg

  • Kommentera innehållet i faktabladet.
  • Den här faktabladet har ingen patientbroschyr som anknyter till ämnet.
  • Den här faktabladet har ingen video som anknyter till ämnet.
  • Utskriftsvänlig version av faktabladet





Annonsören har inte något inflytande på innehållet i Internetmedicin.se



BAKGRUND
 

Handskar används idag rutinmässigt i tandvården som skydd mot smittspridning och kemikalier. Användningen av naturgummi-latex (härefter endast kallat latex) som handskmaterial och för andra applikationer har minskat men förekommer fortfarande.
Latex är ett känt allergen som kan orsaka en typ I-allergi (snabb överkänslighetsreaktion) på grund av dess organiska polypeptider (proteiner).


Prevalens

Latexallergi har uppmärksammats mer de sista 20 åren och förkommer både bland patienter och vårdpersonal. Prevalensen av latexallergi inom tandvården har estimerats till 1-38 %. Att siffrorna varierar beror på urval, undersöknings lokal etc.


 

SYMTOM
 

Olika symtom förekommer och varierar beroende på typ av exponering (hudkontakt, inhalering):
 

  • klåda
  • svullnad
  • andningsbesvär
  • anafylaktisk chock



Åtgärder

Åtgärder för att minska riskerna för att drabbas av denna typ av allergi och även förbättra situationen för de som har utvecklat en sådan allergi kan sammanfattas i:
 

  • Riktlinjer för bruk av latexfria alternativ
  • Riktlinjer i fall där latex anses svårt att ersätta (operationsvård) användning av puderfria alternativ
  • Information och utbildning om latexallergi
  • Internationella standarder
  • Information och upplärning av personal om åtgärder vid allergiska reaktioner


Dessa åtgärder har visat sig verkningsfulla inom flera områden inom vårdsektorn, inklusive tandvården. Det finns idag också både nationella riktlinjer i flera länder och internationella standarder avseende produktkontroll och materialtest.

Mot denna bakgrund har detta dokument utarbetats och har tidigare publicerats i norsk översättning som en del i ”Retniningslinjer for smittevern ved de odontologiska læresteder i Norge” (2015), vilka godkänts av samtliga fakulteter.

Målet ska vara att reducera hudkontakt och luftexposition av latex inklusive latexproteiner.
En övergång till latexfria, och i operationsvård puderfria, produkter har visat sig vara ett kostnadseffektivt sätt att minska riskerna för allergiska reaktioner.


 

KLINISKA REKOMMENDATIONER
 

  • Noggrann patientanamnes med avseende på latexallergi ska alltid göras. Denna ska förnyas vid revisionsbesök.

    Speciell uppmärksamhet ska riktas mot allergiska symtom mot:
    -Latex eller latexinnehållande produkter
    -Allergi mot puder i handskar
    -Reaktioner mot stenfrukter som avocado, banan, kiwi och vattenkastanj (vilka innehåller proteiner som även förekommer i latex)

Samma hänsyn ska tas avseende personal. För dessa är risken större på grund av mer frekvent exponering. Speciellt gäller detta kontakten med luftburna latexpartiklar.

 

  • Bruk av latexfria alternativ
    Latexfria alternativ till handskar, kofferdam, gummidrag och polerkoppar ska användas så lång det är möjligt.

    Rekommendationer:
    -Nitrilhandskar, alternativt Vinyl (dock är de senare mer permeabla för monomerer)
    -Silikonkofferdam (finns i flera olika tjocklekar)
    -Alternativa ortodontiska gummidrag
    -Alternativa puts- och polerkoppar
  • Inom operationsvård har ett exkluderande av latex ofta stött på motstånd på grund av kvalitetsdiskussion. Dock har vissa alternativa material visat bättre motståndskraft mot kemikalier som metakrylater.
    Rekommenderat är att, om latexprodukter används inom operationsvård, ska de vara av så hög kvalitet som möjligt och puderfria.

    OBS: Man ska vara observant på att mängden fria proteiner angivet av fabrikanten är en dålig prediktor för risken för latexallergi.
    Vid fall av eller risk för latexallergi (personal eller patient), ska latexprodukter helt undvikas i samma rum. Puderfria latexprodukter är i detta fall inget alternativ.
  • Utbildning av personal avseende allergi mot latex har visat sig verkningsfullt. Mot denna bakgrund anses det nödvändigt att regelbundet, i hälso- och miljöarbetet på arbetsplatserna, ha latex som ett återkommande tema. Det är viktigt att informationen är uppdaterad och målinriktad.
    Vidare bör uppföljning av implementerade åtgärder och rapporter om förekomst av latexallergiska patienter och personal utföras och dokumenteras.
  • EU-direktivet 89/656/EEC (Personal Protective Equipment) ska vara normgivande för bruk, liksom att Internationella standarder avseende handskkvalitet och CE- märkning ska följas vid upphandling (APPENDIX). Upphandling ska i övrigt ske i överenstämmelse med gällande upphandlingsregler.




APPENDIX

Internationella standarder avseende handskkvalitet:
 

EN 455-1:2000. Medical gloves for single use - Requirements and testing for freedom from holes.
EN 455-2 :2015. Medical gloves for single use - Requirements and testing for physical properties.
EN 455-3:2015. Medical gloves for single use - Requirements and testing for biological evaluation.
EN 455-4. 2009. Medical gloves for single use - Requirements and testing for shelf life claims.
EN 374-1:2004. Protective gloves against chemicals and micro-organisms. Part 1: Terminology and performance requirements.
EN 374-2:2014. Protective gloves against chemicals and micro-organisms. Part 2: Determination of resistance to penetration.
EN 374-3:2004. Protective gloves against chemicals and micro-organisms. Part 3: Determination of resistance to permeation by chemicals.
EN 420:2004. General requirements for gloves.
ISO 10282:2014. Single use sterile rubber gloves – specification
ISO 11193-1:2008. Single use medical examination gloves – Part 1: Specification for gloves made from rubber latex or rubber solution.
ISO 11193-2:2006. Single use medical examination gloves – Part 2: Specification for glovers made from Poly(vinyl chloride).
ISO 12243:2003 Medical gloves made from natural rubber latex – Determination of water-extractable protein using the modified Lowry method.
ISO 21171:2006. Medical gloves – Determination of removable powder on surface.
ISO 25518:2009. Single use rubber gloves for general applications - Specification



 

Referenser


Turjanmaa K, Alenius H, Mäkinen-Kiljunen S, Reunala T, Palosuo T. Natural rubber latex allergy. Allergy 1996: 51: 593–602.

Warshaw E M. Latex allergy. J AmAcad Dermatol 1998: 39: 1–24.

Wrangsjö K, Boman A, Lindén C, Meding B. Primary prevention of latex allergy in helathcare – spectrum of strategies including the European glove standardization. Contact Derm 2012:66: 165-171

NHS Plus, Royal College of Physicians, Faculty of Occupational Medicine. Latex allergy: occupational aspects of management. A national guideline.
London: RCP, 2008.

Wrangsjö, K, Örtengren U, Wallenhammar L-M, Barregård L, Andreasson H, Björkner B, Karlsson S, Meding B. Protective gloves in Swedish dentistry – use and side effects. British J Derm. 2001; 145: 32-37.

Kujala V. A review of current literature on epidemiology of immediate glove irritation and latex allergy. OccupMed 1999: 49: 3–9.

Korniewicz DM, Chookaew N, El-Masri M, Mudd K, Bollinger ME. Conversion to low-protein, powderfree surgical gloves: is it worth the cost? AAOHN J 2005;53(9):388–93.

Latza U, Haamann F, Baur X. Effectiveness of a nationwide interdisciplinary preventive programme for latex allergy. Int Arch Occup Environ Health 2005;78(5):394–402.

Nettis E, Colanardi MC, Ferrannini A. Type I latex allergy in health care workers with latex-induced contact urticaria syndrome: a follow-up study. Allergy 2004;59(7):718–23.

Rueff F, Schopf P, Putz K, Przybilla B. Effect of reduced exposure on natural rubber latex sensitization in health care workers. Ann Allergy Asthma Immunol 2004;92(5):530–7.

Andreasson H, Boman A, Johnsson S, Karlsson S, Barregard L. On permeability of methyl-methacrylate and triethyleneglycol dimethacrykate through protective gloves in dentistry. Eur J Oral Sci 2003; 111(6): 529-35.

Korniewicz DM, Garzon L, Seltzer J, Feinleib M. Failure rates in nonlatex surgical gloves. Am J Infect Control 2004;32(5):268–73.

Mahler V, Fischer S, Fuchs T et al. Prevention of latex allergy by selection of low-allergen gloves. Clin Exp Allergy 2000;30(4):509–20.

Allmers H, Brehler R, Chen Z et al. Reduction of latex aeroallergens and latex-specific IgE antibodies in sensitized workers after removal of powdered natural rubber latex gloves in a hospital. J Allergy Clin Immunol 1998;102(5):841–6.

Vandenplas O, Jamart J, Delwiche JP, Evrard G, Larbanois A. Occupational asthma caused by natural rubber latex: outcome according to cessation or reduction of exposure. J Allergy Clin Immunol 2002;109(1):125–30.

Carrozzi FM, Katelaris CH, Burke TV, Widmer RP. Minimizing the risks of latex allergy: the effectiveness of written information. Aust Dent J 2002;47(3):237–40.

Maxfield A, Lewis J, Lachenmayr S, Tisdale J, Lum M. A National Institute for Occupational Safety and Health alert sent to hospitals and the intentions of hospital decision makers to advocate for latex allergy control measures. Health Educ Res 2000;15(4):463–7.

Brown RH, Hamilton RG, McAllister MA. How health care organizations can establish and conduct a program for a latex-safe environment. Jt Comm J Qual Saf 2003;29(3):113–23.

Gå till början av sidan.

Copyright © 2019, Internetmedicin AB
ID:323