Internetodontologi.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer


Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut längst upp till höger på sidan.

Registrerade användare har fri tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på knappen Logga in uppe
till höger på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Klicka på knappen 'Gå vidare'.
7. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.





Strategier för sjukdomsbehandling av karies

Uppdaterad: 2017-02-16
Övertandläkare odont Dr Anna Nordström, Avd för Kariologi Odontologiska Institutionen/Sahlgrenska Akademin

Granskad av: Universitetslektor Charlotte Simark Mattsson,  /Sahlgrenska Akademin

  • Kommentera innehållet i faktabladet.
  • Den här faktabladet har ingen patientbroschyr som anknyter till ämnet.
  • Den här faktabladet har ingen video som anknyter till ämnet.
  • Utskriftsvänlig version av faktabladet






BAKGRUND

 

Karies är fortfarande världens vanligaste orala sjukdom. Trots att tandhälsan i Sverige kontinuerligt förbättras förblir karies ett problem för individ och samhälle. Sjukdomens orsak är multifaktoriell och relateras ofta till individens vanor. Den kausala behandlingen blir då att genom motiverande samtal försöka påverka dessa vanor (se faktablad motiverande samtal).
Råd och rekommendationer bör vara enkla, tydliga och ha stöd i vetenskapen så som Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) och Nationella Riktlinjer (NR).

 

Kost
 

Kostens samansättning och intagsfrekvens spelar stor roll för uppkomsten av karies. Intaget av jäsbara kolhydrater, särskilt sackaros (socker) men också stärkelse i bearbetad form har störst betydelse. Personer med bedömd risk för karies och ett samtidigt högt sockerintag ska därför uppmuntras att ändra ogynnsamma matvanor. Kostråden ska vara individanpassade, konkreta och rimliga att följa.
 

Rekommendation 3 för minskat sockerintag enligt nationella riktlinjerna

  • Informera om sockrets betydelse för kariesutveckling.
    Försök att minska intagningsfrekvensen och/eller den totala sockermängden

  • Uteslut, alternativt ersätt, socker i kosten med sötningsmedel

  • Undvik att äta eller dricka (annat än vatten) mellan måltider

  • Sträva efter fem-sex bra måltider per dygn som ger så mycket energi och näring att suget efter småätande minskar


Fluor
 

Karies är ingen fluorbristsjukdom men tandborstning med fluortandkräm ger ett bra grundskydd. Alla personer ska därför uppmuntras att borsta två gånger dagligen med fluortandkräm.
Det finns stark vetenskaplig evidens för att fluortandkräm har en kariesförebyggande effekt i alla åldrar.
Fluor kan också bromsa tillväxten av befintliga angrepp och bör därför finnas tillgängligt i den orala biofilmen under så stor del av dygnet som möjligt.
 

Borsta med fluortandkräm efter frukost på morgonen och före sänggåendet på kvällen (Evidens 1, SBU).
Effekten är dosberoende, d v s tandkrämer med högre fluorkoncentration, 1450 ppm fluor, ger bättre effekt än tandkrämer med 1000 ppm (Evidens 1, SBU).

God tandborstningsteknik för vuxna:
 

  • 2 ggr/dag
  • 2 cm tandkräm (≈1g)
  • 2 minuter per borstning
  • 2 timmars vila för tänderna efter borstning
  • Spotta ut tandkrämen ordentligt men skölj inte bort den med en massa vatten.

Patienter med hög kariesrisk kan behöva ytterligare åtgärder som tillägg till den dagliga användningen av fluortandkräm.
Det finns många fluorpreparat på marknaden och valet bör anpassas till individ och efter evidens. Det bästa fluortillägget är det tillägg som regelbundet administreras av individen.


 

Tillägg till egenvård
 

  • Daglig sköljning med 0,2 % NaF-lösning (ca 900 ppm F)
    Daglig sköljning 1-2 ggr/dag med 0,2 % natriumfluoridlösning har låg till måttlig förebyggande tilläggseffekt till daglig borstning med fluortandkräm (Evidens 3 SBU, Rekommendation 3-5 Nationella riktlinjerna)
  • Högfluortandkräm Duraphat® (5000 ppm F)
    Tandborstning med fluortandkräm är en väletablerad rutin. Man kan använda denna rutin men ”byta” till högfluortandkräm och borsta 2-3 gånger dagligen. Tubens öppning är liten så om man följer fabrikantens anvisning och lägger 2 cm tandkräm på tandborsten motsvarar det enbart 0,5g tandkräm jämfört med optimala1g. Därför rekommenderas en ”dubbelsträng” på borsten (Rekommendation 4 för rotkaries, Nationella riktlinjerna).
  • Fluorgel i skena Top Dent Fluorgel® (4200 ppm F)
    -Daglig fluorgel i skena har måttlig förebyggande tilläggseffekt (Evidens 3 SBU, Rekommendation 3-4 Nationella riktlinjerna)
    -Fluorgelen kan också användas som tandkräm och är speciellt lämplig för strålbehandlade, muntorra patienter eftersom den är mild och ingår i högkostnadsskyddet. Konsistensen är lite ”rinnig” men gelen kan vara ett alternativ till högfluortandkräm. Fluorgel kan även användas på mellanrumsborste för att höja fluorkoncentrationen mellan tänderna (Evidens saknas i SBU och nationella riktlinjerna).
  • Ökad fluorfrekvens
    -Fluortillförseln kan ökas från 2 gånger per dag (borsta med fluortandkräm morgon och kväll) till 3 gånger per dag, genom ytterligare ett borsttillfälle (morgon, middag och kväll). Det tredje tillfället bör ha fokus på tandkräm och inte på borstning.
    -Ett andra alternativ kan vara att skölja med 0,2 % NaF-lösning, förslagsvis efter lunch.
    -Ett tredje alternativ kan vara att ”massera” tandkräm (som en salva) på tandraden efter lunch genom att ha en liten resetandkrämstub tillgänglig.
  • ”Tandkrämsmassage”
    Lägg en klick tandkräm på fingret och smörj in framsidan av tänderna med krämen. Saliv rinner då till och det bildas en tandkrämslösning som gurglas runt i munnen någon minut. Spotta sedan ut tandkrämslösningen utan att skölja med vatten efteråt. Massagemetoden ger samma höjning av fluorkoncentrationen som en tredje borstning med tandkräm av koncentrationen 1450 och 5000 ppm F (Evidens saknas i SBU och nationella riktlinjerna).
  • Fluorsugtabletter och/eller fluortuggummi
    Fluortabletter och fluortuggummi har låg evidens men det finns en utvidgad indikation vid muntorrhet eftersom dessa stimulerar salivsekretionen.
Rekommendation 7 för fluorsugtabletter enligt nationella riktlinjerna

Rekommendation 7 för fluortuggummi enligt nationella riktlinjerna


Tilläggsmetoder på kliniken
 

Fluorlackning på kliniken är den enda fluorbehandling som är helt oberoende av patientens kooperation. Vid behov kan man ”intensivlacka” genom att avsluta all konserverande behandling i tandläkarstolen med en fluorlackning. Det finns många olika fluorlacker på marknaden och här nämns bara de vanligaste.
 

  • Duraphat® (22 600 ppm F)
    Fluorlackning minst 2 gånger per år har måttlig kariesförebyggande tilläggseffekt till daglig borstning med fluortandkräm för kron- och rotkaries (Evidens 3 SBU).
    Fluorlackning minst 4 gånger per år har måttlig kariesförebyggande tilläggseffekt till daglig borstning med fluortandkräm för initial kron- och rotkaries med risk för progression (Evidens 4, SBU).
Rekommendation 3 vid förhöjd risk för kronkaries enligt nationella riktlinjerna

Rekommendation 4 vid initial kronkaries med risk för progression enligt nationella riktlinjerna

  • Lackning med Bifluorid 12® (56 000 ppm F)
    Relativt nytt lack med liten vetenskaplig dokumentation.

Nyligen publicerad studie jämförde Duraphat med Bifluorid och fann ingen skillnad:

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/24865129


Munhygien
 

Biofilmens (plackets) sammansättning och andelen syrabildande bakterier har stor betydelse för uppkomsten av karies. Däremot är sambandet mellan karies och munhygien relativt svagt och vanlig tandborstning utan fluortandkräm har begränsad kariesförebyggande effekt.

 

Mekanisk rengöring
 

Tandborstning -rengör buckala, linguala och i viss mån ocklusala ytor.
Approximal rengöring -välj tandtråd, tandsticka eller mellanrumsborstar beroende på mellanrummens storlek och patientens ålder.
 

Rekommendation 10 enligt nationella riktlinjerna

Kemiska åtgärder
 

  • Klorhexidingel i skena dagligen
Rekommendation 7 vid initialkaries enligt nationella riktlinjerna

Rekommendation 4 vid förhöjd risk för kronkaries enligt nationella riktlinjerna

  • Klorhexidinlösning/-gel för borstning
Rekommendation 10 enligt nationella riktlinjerna



Referenser

 

Jensen O, Gabre P, Sköld UM, Birkhed D. Is the use of fluoride optimal? Knowledge, attitudes and behavior concerning fluoride toothpaste and toothbrushing in different age groups in Sweden. Community Dent Oral Epidemiol 2012;40:175-84.

Sheiham A, James WPT. A reappraisal of the quantitative relationship between sugar intake and dental caries: the need for new criteria for developing goal for sugar intake. BMC Public Health 2014;14:863.

Bernabé E, Vehkalahti MM, Sheiham A, Lundquist A, Suominen AL. The shape of the dose-response relationship between sugar and caries in adults. J Dent Res 2016;95(2):167-72.

Walsh T, Worthington HV, Glenny AM, Appelbe P, Marinho VC, Shi X. Fluoride toothpastes of different concentrations for preventing dental caries in children and adolescents. Cochrane Database Syst Rev 2010;(1):CD007868.

Cury JA, Tenuta LMA: Evidence-based recommendation on toothpaste use. Braz Oral Res 2014;Spec 1-7.

Baysan A, Lynch E, Ellwood R, Davies R, Petersson L, Borsboom P. Reversal of primary root caries using dentifrices containing 5,000 and 1,100 ppm fluoride. Caries Res 2001;35:41-6.

Ekstrand KR, Poulsen JE, Hede B, Twetman S, Qvist V, Ellwood RP. A randomized clinical trial of the anti-caries efficacy of 5000 compared to 1450 ppm fluoridated toothpaste on root caries lesions in elderly disabled nursing home residents. Caries Res 2013;47:391-8.

Nordstöm A, Birkhed D. Preventing effect of high-fluoride dentifrice (5,000 ppm) in caries-active adolescents: a 2-year clinical trial. Caries Res 2010;44:323-31.

Wong Mc, Clarkson, Glenny AM, Lo EC, Marinho VC, Tsang BW, Walsh T, Worthington HV. Cochrane reviews on the benefits/risk of fluoride toothpastes. J Dent Res 2011;90:573-9.

Santos APP, Olivera BH, Nadanovsky P. Effect of low and standard fluoride toothpaste on caries fluorosis: systematic review and meta-analysis. Caries Res 3013;47:382-90.

Zero DT, Creeth JE, Bosma ML, Butler A, Guibert RG, Karwal R, Lynch RJM, Martinez-Mier EA, González-Cabezas C, Kelly SA.The effect of brushing time and dentifrice quantity on fluoride delivery in vivo and enamel surface micro hardness in situ. Caries Res 2010;44:90-100.

Pitts N, Duckworth RM, Marsh P, Mutti P, Parnell C, Zero D. Post-brushing rinsing for control of caries: exploration of the available evidence to establish what evidence we should give to our patients. Br Dent J 2012;212:315-20.

Nordstöm A, Birkhed D. effect of a third apprlication of toothpaste (1,450 and 5,000 ppm F), including a “massage” method, on fluoride relation and pH drop in plaque. Acta Odontol Scand 2013;71:50-56.

Marinho VCC, Worthington JPT, Walsh T, Clarksson JE. Fluoride varnishes for preventing dental caries in children and adolescents. Cochrane Database of Systematic Reviews 2013, Issue 7. Art.No.: CD002279. DOI: 10.1002/14651858.

MobergSköld UPetersson LG, Lith A, Birkhed D. Effect of school-based fluoride varnish programmes on approximal caries in adolescents from different caries risk areas. Caries Res 2005;39:273-279.
 

Gå till början av sidan.

Copyright © 2019, Internetmedicin AB
ID:337