Internetodontologi.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer


Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut längst upp till höger på sidan.

Registrerade användare har fri tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på knappen Logga in uppe
till höger på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Klicka på knappen 'Gå vidare'.
7. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.





Fluorlackning vid initial rotkaries med risk för progression

Uppdaterad: 2017-09-18
Docent Ulla Moberg Sköld, Avd för Cariologi/Institution för Odontologi, Sahlgrenska Akademi, Göteborg

Granskad av: Professor  Peter  Lingström, Institution för Odontologi/Sahlgrenska Akademin /Göteborgs universitet

  • Kommentera innehållet i faktabladet.
  • Den här faktabladet har ingen patientbroschyr som anknyter till ämnet.
  • Den här faktabladet har ingen video som anknyter till ämnet.
  • Utskriftsvänlig version av faktabladet





Annonsören har inte något inflytande på innehållet i Internetmedicin.se


BAKGRUND

 

Karies är den vanligaste orsaken till tandförlust, vilket för den drabbade inte bara leder till försämrad funktion utan även till sänkt självkänsla och lägre social status.
Rotkaries är ett ökande problem bland gamla, ofta i kombination med sämre förmåga att sköta sin munhälsa. Det är samma angrepps- och försvarsfaktorer vid rotkaries som vid kronkaries, men rotytorna är mer kariesmottagliga då det räcker med en sänkning av pH-värde till 6,2 för att rotytan ska lösas upp.

För att förhindra progression av initial rotkaries bör försvarsfaktorerna saliv och fluor väga tyngre än angreppsfaktorerna kost och syrabildande mikroorganismer.

Tandvårdsriktlinjer enligt Socialstyrelsen

 


KLINISKA FYND

 

Karakteristika
 

  • Ljusgul eller ljusbrun i färgen
  • Täckt av plack
  • Mjuk vid försiktig sondering

Angreppet börjar oftast i emalj-cementgränsen och sprider sig cirkulärt och diffust med otydlig gräns mot frisk rotyta. Spridningen går fortare i sidled än i djupled.


 

UTREDNING
 

En tidig diagnos av kariesskadan är viktig då ytliga läsioner med hjälp av fluorprevention kan lättare remineralisera än vad djupa läsioner kan. Vid diagnostik av initial rotkaries är en orsaksutredning viktig där medicinska, odontologiska och sociala faktorer kartläggs.

Cariogram, ett datoriserat riksbedömningsprogram, har visat sig vara ett hjälpmedel för att förutsäga kommande kariesutveckling. Det är samtidigt ett pedagogiskt verktyg i patientkommunikationen.


 

BEHANDLING
 

Målet med behandlingen är remineralisering av ytliga rotkariesangrepp och att få aktiva angrepp att bli kroniska.

Man bör i största utsträckning undvika fyllningsterapi då fyllningar på rotytan kan underminera kronan. Dessutom är förutsättningarna stora för att rotkaries med icke-invasiv behandling går från aktivt till inaktivt stadium.


Behandlingsgång:
 

  • Noggrann munhygien
  • Optimalt utnyttjande av 1 450 eller 5 000 ppm fluortandkräm
  • Restriktion i socker- och kolhydratkonsumtion
  • Professionellt utförd fluorlackning på tandklinik minst 4 gånger per år med 3 månaders intervall eller oftare utifrån individuellt behov. Detta är av yttersta vikt när egenvården inte fungerar.


Professionell fluorlackning
 

Applikation av fluorlack är en enkel och snabb metod.
Vid rotkaries är det av största vikt att de blottlagda rotytorna är ordentligt rena innan fluorlackning. Därför kan professionell tandrengöring behövas.
Flossing av approximalytorna är också viktig, då risken för progression är större på dessa ytor och fluorlack ska inte läggas i tjockt approximalt plack.
 


Arbetsgång
 

  1. Professionell tandrengöring med gummikopp och milt polermedel, alternativt att patienten själv borstar tänderna. Det sistnämnda ger tillfälle att läsa av patientens förmåga att borsta rent och vid behov korrigera.

  2. Approximal rengöring med för utrymmet ändamålsenligt hjälpmedel och tänk på att undvika att sårgörning av gingivan.

  3. Torrläggning med bomullsrullar och luftblästring.

  4. Applicering av lacket med spruta eller pensel i ett tunt lager på följande ställen:

    - från buccal- och lingualsidan i approximalrummet just under kontaktpunkten
    - vid fyllningsskarvar
    - utefter tandköttskanten
    - cervikalt runt tanden


    Lacket sitter kvar längre om det läggs i tunna lager. 0,3 - 0,5 ml lack räcker till hela bettet.

  5. Inga förhållningsregler för mat och dryck den dagen, men för att maximera effekten av fluorlacket bör tandborstning och approximal rengöring undvikas samma dag för att lacket ska få chans att avge fluor under så lång tid som möjligt.

  6. Fluorlackningen upprepas om 3 månader eller oftare utifrån individuellt behov.


Fluorets verkningsmekanismer:
 

  • Förhindrar upplösning (demineralisering) av tandens hårdvävnad
  • Påskyndar läkning (remineralisering) av tandytan
  • Reducerar syreproducerande bakteriers metaboliska aktivitet

För att dessa effekter ska uppnås bör fluoridjoner finnas närvarande i vätskefasen mellan tand och plack under så stor del av dygnet som möjligt.

Fluorlack med hög fluorkoncentration och lång kontakttid mellan lack och rotyta bidrar till bildning av kalciumfluorid på ytan som verkar som en pH-reglerande fluorreservoar som frigörs vid syraattacker.
Fria fluoridjoner kan då vid sjunkande pH direkt påverka kariesprocessens remineralisering och bakteriernas syraproduktion.

Daglig tillförsel av fluor kombinerat med inlagring av höga halter av fluor är viktiga delar för att förhindra kariesprogression på rotytorna.
 


Vanligaste fluorlackerna hittills på den svenska marknaden:
 

  • Duraphat (Colgate-Palmolive). 5% NaF(= 2,26% F= 22 600 ppm F). Ljusgult i färgen och blir vitaktigt i kontakt med tandytan. Innehåller schellack och kolofonium. Beakta överkänslighet mot kolofonium.

  • Fluor Protector (Ivoclar Vivadent) 0,9%silanfluorid (= 0,1% F =1000 ppm F). Färglöst och innehåller etylacetat.

  • Bifluorid 12 (Voco). 6%NaF och 6% CaF2(= 5,6% F = 56 000 ppm F). Genomskinligt och flyktigt och innehåller etylacetat.


Nyare fluorlacker:
 

  • Fluor Protector S (Ivoclar Vivadent) innehåller 0,77 % (7 700 ppm) fluor. Genomskinligt och innehåller etanol och vatten som lösningsmedel.

  • Profluorid (Voco) innehåller 2,26 % (22 600 ppm) fluor. Genomskinligt och innehåller kolofonium. Beakta överkänslighet mot kolofonium.

  • Bifluorid 10 (Voco) innehåller 5%NaF (2,26% F = 22 600 ppm F) och 5% CaF2. Genomskinligt och flyktigt och innehåller etylacetat.
  • Clinpro White varnish (3M ESPE) innehåller 2,26 % (22 600 ppm) fluor. Innehåller kolofonium och etanol. Beakta överkänslighet mot kolofonium.



Vetenskapliga studier
 

  • En progressionsstudie på svenska tonåringar visade att fluorlackning var 3:e månad signifikant minskade progression av approximalkaries som en tilläggseffekt till fluortandkräm och fluorsköljning.

  • I en svensk studie åren 1998 till 2002 med skolbaserade Duraphat-lackningar bland 758 st 13-16-åringar minskade fluorlackning 2-8 ggr/år signifikant kariesprogressionen på approximalytorna i ett högriskområde.

  • I en systematisk översikt från 2007 avseende fluorens effekt på rotkaries drar man slutsatsen att kompletterande fluorbehandling kan ha preventiv och terapeutisk effekt på rotkaries.

  • Expertgruppen för Nationella Riktlinjer har extrapolerat resultaten från dessa studier avseende progressionsrisken och anser att dessa sammantaget ger en indikation att fluorlackning minst 4 ggr/år har effekt för att förhindra progression av initial rotkaries.

  • Duraphat är det fluorlack som är mest dokumenterat i vetenskapliga studier med god effekt följt av Fluor Protector.

  • En dansk studie från 2008 bland institutionsbundna över 75 år visade att Duraphatlack i kombination med tandborstning 1 gång per månad utförd av tandhygienist hade god effekt på rotkaries vid risk för progression.

  • En svensk studie publicerad år 2009 på vuxna med rotkaries visade att frekvent fluorapplikation, oavsett vilken form av fluor, kan vara effektfull för att förhindra progression av initial rotkaries.

  • Vid genomgång av vetenskapliga studier om rotkaries publicerad 2013 fann man att bästa valet för att minska risken för progression av rotkaries var att på tandklinik applicera Duraphatlack var 3.e månad


Negativa effekter
 

Vetenskapliga studier och praxis har visat att fluorlackning är en säker behandlingsform och inga akuta toxiska reaktioner har rapporterats. Detta beror på att:
 

  • plasmanivåer av fluor långt under toxisk nivå uppmättes efter fluorlackning på barn.

  • fluor i lack absorberas långsammare än fluor från tabletter och tandkräm, vilket troligtvis beror på lackets låga vattenlöslighet.

  • stor del av fluoren i lacket absorberas inte i passage genom kroppen utan utsöndras via avföringen.

  • mycket små mängder av lack används.



SE ÄVEN


Faktablad om fluorlackning vid förhöjd risk för kronkaries

Faktablad om fluorlackning vid förhöjd risk för rotkaries

Faktablad om fluorlackning vid initial kronkaries med risk för progression

Faktablad om fluortandkräm vid risk för karies



REFERENSER
 

Almquist H. Studies on root hard-tissue demineralization and remineralization measured by 125 absorption (thesis). Stockholm: KarolinskaInstitutet, 1993.

Bratthall D, Hansel-Petersson G, Sundberg H. Reasons for the caries decline: what do the experts believe? Eur J Oral Sci 1996;104:416-422.

Burt BA, Pai S. Sugar consumtion and caries risk: A systematic review. J Dent Educ 2001;65:1017-1023.

Ekstrand J, Koch G, Petersson LG. Plasma fluoride concentration and urinary fluoride excretion in children following application of the fluoride-containing varnish Duraphat®. Caries Res 1980;14:185-189.

Ekstrand K, Martignon S, Holm-Pedersen P. Development and evaluation of two root caries controlling programmes for home-based frail people older than 75 years. Gerodontology 2008;25(2):67-75. doi: 10.111/j.1741-2358.2007.00200.x. Epub 2008 Jan 13.

Ekstrand KR, Poulsen JE, Hede B, Twetman S, Qvist V, Ellwood RP. A randomized clinical trial of the anti-caries efficacy of 5,000 compared to 1,450 ppm fluoridated toothpaste on root caries lesions in elderly disabled nursing home residents. Caries Res 2013;47(5):391-398. doi: 10.1159/000348581. Epub 2013 Apr 9.

Featherstone JDB, Glena R, Shariati M, Shields CP. Dependence of in vitro demineralization of apatite and remineralization of dental enamel on fluoride concentration. J Dent Res 1990;69:620-625.

Fejerskov O, Kidd E. Dental caries. The disease and its clinical management. Blackwell Munksgaard, 2003. ISBN 1 -4051 -0718 -9.

Fure S. Karies hos äldre.Tandläkartidningen 2001;93(1):1-9.

Fure S, Lingström P. Evaluation of different fluoride treatments of initial root caries lesions in vivo. Oral Health Prev Dent 2009;7(2):147-154.

Gluzman R, Katz RV, Frey BJ, McGowan R. Prevention of root caries: A litterature review of primary and secondary preventive agents. Spec Care Dentist 2013;33(3):133-140. doi: 10.1111/j.1754-4505.2012.00318.x.

Heijnsbroek M, Paraskevas S, Van der Weijden GA. Fluoride interventions for root caries: a review. Oral Health Prev Dent 2007;5(2):145-152.

HänselPetersson G, Fure S, Bratthall D. Evaluation of a computer-based caries risk assessment program in an elderly group of individuals. ActaOdontolScand 2003 Jun;61(3):164-171.

Marinho VCC, Higgins JPT, Logan S, Sheiham A. Fluoride varnishes for preventing dental caries in children and adolescents. Cochrane Database Syst Rev 2002;3:CD002279.

Marinho VCC, Worthington HV, Walsh T, Clarkson JE. Fluoride varnishes for preventing dental caries in children and adolescents. Cochrane Database of Systematic Reviews 2013, Issue 7. Art.No.: CD002279. DOI: 10.1002/14651858. CD002279.pub2.

MobergSköld U, Petersson LG, Lith A, Birkhed D. Effect of school-based fluoride varnish programmes on approximal caries in adolescents from different caries risk areas. Caries Res 2005;39(4):273-279.

Modéer T, Twetman S, Bergstrand F. Three-year study of the effect of fluoride varnish (Duraphat) on proximal caries progression in teenagers. Scand J Dent Res 1984;92:400-407.

Nyvad B, Fejerskov O. Active root surface caries converted into inactive caries as a response to oral hygiene. Scand J Dent Res 1986;94:281-284.

Petersson LG, Twetman S, Dahlgren H, Norlund A, Holm AK, Nordenram G, Lagerlöf F, Söder B, Källestål C, Mejàre I, Axelsson S, Lingström P. Professional fluoride varnish treatment for caries control: a systematic review of clinical trials. ActaOdontolScand 2004;62:170-176.

Rölla G. On the role of calcium fluoride in the cariostatic mechanism of fluoride.Acta OdontolScand 1988;46:341-345.

SBU. Tandförluster. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2010. SBU-rapport nr 204.ISBN 978-9185413-40-9.

Seppä L. Efficacy and safety of fluoride varnishes.CompendContinEduc Dent 1999;20:18-26.

ten Cate JM. Current concepts on the theories of the mechanism of action of fluoride.ActaOdontolScand 1999;57:325-329.

Ögaard B. CaF2 formation: cariostatic properties and factors of enhancing the effect. Caries Res 2001;35(suppl 1):40-44.
 

Gå till början av sidan.

Copyright © 2019, Internetmedicin AB
ID:34