Internetodontologi.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer


Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut längst upp till höger på sidan.

Registrerade användare har fri tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på knappen Logga in uppe
till höger på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Klicka på knappen 'Gå vidare'.
7. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.





Luxation av käkleden

Uppdaterad: 2017-06-27
Övertandläkare  Daniel Ovesson, Käkkirurgiska Kliniken /Karlstad

Granskad av: Övertandläkare Erik Lindfors, Specialisttandvården Kaniken/Folktandvården i Uppsala län

  • Kommentera innehållet i faktabladet.
  • Den här faktabladet har ingen patientbroschyr som anknyter till ämnet.
  • Den här faktabladet har ingen video som anknyter till ämnet.
  • Utskriftsvänlig version av faktabladet






Annonsören har inte något inflytande på innehållet i Internetmedicin.se


BAKGRUND
 

Käkledsluxation är benämningen av tillståndet då Caput mandibulae (käkledshuvudet) disloceras ur Fossa mandibularis (ledpannan), os temporale. Luxationen kan bero på trauma eller vara spontan. Patienter med detta tillstånd kan i vissa fall omhändertas akut i vården, men behöver ibland omhändertagande av odontologisk expertis, t ex käkkirurg eller bettfysiolog.

Tillståndet kan delas upp i:
 

  • Akut käkledsluxation
  • Habituell käkledsluxation
  • Kronisk käkledsluxation



Epidemiologi
 

Få studier har studerat frekvens och prevalens av käkledsluxationer. I en studie utförd på en akutklinik, med ungefär 100 000 årliga besök, inträffade under en 7 års period 37 fall av käkledsluxation.
Tillståndet kan förekomma såväl unilateralt som bilateralt. Det vanligaste är en unilateral, anterior luxation.

 

Orsaker
 

  • Akut käkledsluxation uppstår oftast efter en extrem uppgapning av underkäken, men kan även ses efter ett trauma riktat emot underkäken.
  • Habituell käkledsluxation förekommer oftare hos individer med generell ledöverrörlighet. Det är även vanligare hos de som har en skadad ledkapsel eller ligament efter tidigare luxationer, eller om ledpannan är grundare än vanligt.
  • Kronisk käkledsluxation, föreligger då en tidigare luxation ej reponerats och Caput mandibulae ligger kvar i en felaktig position.



SYMTOM
 

  • Bettet passar ej samman
  • Svårighet att bita samman och att röra käken
  • Smärta från käkledsområdet
  • Muskelspänningar i området



KLINISKA FYND
 

  • Asymmetri i ansiktet där underkäken är förskjuten mot den opåverkade sidan. Om käkledsluxationen är på vänster sida kommer alltså underkäken att förskjutas åt höger.
  • Bettet passar ej samman och patienten är låst i ett gapande läge.
  • Vid palpation av käklederna, känns inte de båda käklederna likvärdiga.
  • Röntgenologiskt ses Caput mandibulae i en avvikande position.



DIFFERENTIALDIAGNOS
 

  • Fraktur av Caput mandibulae
  • Mandibelfraktur
  • Posterior diskdisplacering utan återgång



UTREDNING
 

  • Allmän anamnes
  • Anamnes för att klargöra om det vid tidpunkten för eventuell luxation förelåg t ex maximal gapning, eller yttre trauma
  • Om yttre trauma föreligger, klargöra riktning och karaktär och undersök munhålan, speciellt med hänseende till eventuella blödningar
  • Anamnestiskt klargöra om tillståndet inträffat tidigare
  • Föreligger generell överrörlighet?
  • Upplever patienten en bettförändring?
  • Palpation av käkleder. Vid anterior luxation föreligger ofta en indragning av huden vid käkledens lokalisation.
  • Radiologisk utredning för att kartlägga Caput mandibulaes position, och utesluta eventuell fraktur



BEHANDLING
 

Vid akutbehandling:
 

  • Vid akutbehandling av anterior luxation rekommenderas reponering av käkleden, vilket i vissa lägen går att göra direkt manuellt, men ibland kräver lokalaneastesi (auriculotemporalisblockad) och sedering. Såväl smärta som muskelspänningar ökar om reponering dröjer.
    Om allmäntillståndet eller kooperationsförmågan så kräver, kan det bli nödvändigt med narkos.
  • Reponeringen genomförs genom att fatta med båda händernas tummar längs med underkäksmolarerna och låta övriga fingrarna omsluta utsidan av underkäken. Applicera sedan ett bestämt men varsamt tryck med tummarna nedåt och bakåt och för Caput tillbaka till rätt position i fossan (se Fig 1). Socialstyrelsen nationella riktlinjer ger behandling med reponering en prioritet 2.
346_reponering2.jpg

Figur 1. Schematisk reponering av käkled


 

Efter reponering:
 

  • Antiinflammatorisk behandling
  • Skonkost
  • Undvika stor gapning
  • Om patienten av kognitiva orsaker har svårt att undvika att gapa stort, kan t ex hakkappa övervägas
  • I ett senare skede kan rörelseträning vara aktuellt. Syftet med denna rörelseträning är att stärka muskulaturen kring käkleden och få patienten att undvika alltför stora käkrörelser. Socialstyrelsen nationella riktlinjer ger behandling med rörelseträning en prioritet 7.



Vid återkommande luxationer:
 

  • Vid återkommande luxationer kan eminektomi övervägas. Socialstyrelsen nationella riktlinjer ger behandling med eminektomi en prioritet 3.
Eminektomi (kirurgisk reduktion av tuberculum artikulare)




Referenser

 

Lowery LE, Beeson MS, Lum KK. The wrist pivot method, a novel technique for temporomandibular joint reduction. J Emerg Med. 2004 Aug; 27(2): 167-70

Scharma NK, Sing AK, Pandey A, Verma V, Sing S. Temporomandibular joint dislocation. Natl J

Maxillofac Surg. 2015 jan-jun; 6 (1): 16-20

Schwartz AJ. Dislocation of the mandible: A case report. AANA J. 2000 Dec; 68 (6): 507-13

Haddon R, Peacock IV WF. Face and Jaw Emergencies . Emergency Medicine: A Comprehensive Study Guide. 6th ed. McGraw Hill; 2004. 1471-1476

Harstall R, Gratz KW, Zwahlen RA. Mandibular condyle dislocation into the middle cranial fossa: a case report and review of literature. J Trauma. 2005 Dec; 59(6):1495-503

Mandible Dislocation (http://emedicine.medscape.com/article/823775-overview)at eMedicine

Gå till början av sidan.

Copyright © 2019, Internetmedicin AB
ID:346