Internetodontologi.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer


Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut längst upp till höger på sidan.

Registrerade användare har fri tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på knappen Logga in uppe
till höger på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Klicka på knappen 'Gå vidare'.
7. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.





Barnreumatisk ledsjukdom (JIA)

Uppdaterad: 2016-09-13
Övertandläkare Med dr Eva Leksell, Tandläkarhögskolan/Västerbottens läns landsting

Granskad av: Professor Christina Stecksén-Blicks, Pedodonti/Institutionen för odontologi

  • Kommentera innehållet i faktabladet.
  • Den här faktabladet har ingen patientbroschyr som anknyter till ämnet.
  • Den här faktabladet har ingen video som anknyter till ämnet.
  • Utskriftsvänlig version av faktabladet





BAKGRUND
 

Tandvården är ibland först med att uppmärksamma ledsjukdom och ordna så att barnet kommer till sjukvården och får medicinsk behandling. Käkledsengagemang är vanligt och kan vara första tecknet på barnreumatisk ledsjukdom, juvenil idiopatisk artrit (JIA). Gap- eller ätsvårigheter har oftast annan orsak men JIA är en viktig differentialdiagnos. Bett som öppnar sig och/eller avplanade käkleder på panorama-röntgen är tecken som bör föranleda omedelbar kontakt med specialisttandvården.

 

Epidemiologi
 

JIA är den vanligaste inflammatoriska sjukdomen i barndomen och drabbar cirka 15 barn på 10 000. Den är vanligast hos flickor. Cirka hälften av barnen blir friska. De flesta insjuknar mellan ett och fyra års ålder eller i samband med puberteten.

Käkledsengagemang vid JIA är vanligt även under medicinering liksom vid relativt lindrig sjukdom.

 

Orsaker
 

Orsaken till inflammation vid JIA är okänd (benämns därmed som idiopatisk). Käkledsartrit (inflammation) kan orsaka olika grad av resorption i en eller båda käklederna. Förkortningen av ramus medför ofta att underkäken blir mindre och roterar bakåt-nedåt. På en vuxen öppnar sig bettet frontalt. På det växande barnet blir resultatet mer varierande. Idag är smärre tillväxtstörning av käktillväxten vanlig, mikrognati är ovanlig (tidigare drabbades 25% av barnen av mikrognati). Drabbas käklederna olika kan det orsaka asymmetrier i ansiktet. Käkledsartrit utan resorptioner förekommer också.

 

Allmänsjukdomen JIA
 

JIA karaktäriseras av smärta, svullnad och/eller stelhet i leder vilket kan leda till tillväxtstörningar och ibland destruktion av leder. Andra mer generella symptom är smärta, trötthet och muskelsvaghet.

Olika subtyper av JIA definieras beroende på antalet berörda leder vid insjuknandet. Få-ledstypen ”oligoartrit” är vanligast och drabbar upp till fyra leder. Involveras fler leder efter sex månader är benämningen ”utvidgad oligoartrit”. Den form av JIA som börjar med flera leder (mest lik reumatisk artrit, RA hos vuxna) kallas ”polyartrit”. Den systemiska typen karaktäriseras av daglig feber och generell inflammation inkluderande hjärta, lungor och buk. Den enthesitrelaterade typen karaktäriseras av, förutom ledinflammation, inflammation i senfästen. Psoriasistypen förekommer tillsammans med hudsjukdomen psoriasis. Det finns också mer ovanliga former.

JIA kan vara svår att diagnostisera eftersom sjukdomen är fluktuerande och inget objektivt prov eller symptom avslöjar sjukdomsaktiviteten. Vanligtvis upptäcks JIA genom att föräldrarna söker vårdcentralen när deras barn inte går som vanligt eller har långvarig feber utan infektion. Käkleden är ofta drabbad redan vid diagnostillfället.

Dagens medicinering med NSAID, lågdoscytostatika och biologiska läkemedel har ökat kontrollen över sjukdomen markant. Antalet destruerade leder har minskat och idag är det ovanligt att se ett barn med JIA så funktionsnedsatt att rullstol behövs.

Barnet kan ge ett friskt intryck men det är viktigt att komma ihåg att smärta och trötthet ändå kan drabba hårt men vara osynligt för utomstående.


 

KLINISKA SYMPTOM OCH FYND FRÅN KÄKLEDEN
 

Inflammation i käkleden kan vara symtomfattig eller yttra sig som ansikts- eller rörelsesmärta, trötthet i käkarna, minskad gapförmåga, tuggsvårigheter, öronvärk, huvudvärk etcetera. Dessa symptom kan vara svårtolkade, speciellt hos små barn. Den patologiska processen i käkleden uppvisar mindre grad av vävnadsregeneration och rehabilitering än kroppens övriga leder. En destruerad käkled kan dock återbildas om sjukdomsaktiviteten är låg eller ingen. Restsymtom såsom ansiktssmärta, huvudvärk, käkledsljud och upphakningar påverkar livskvalitén negativt för de flesta barnen, för några, på ett allvarligt sätt.

 

Tecken på panorama-röntgen
 

Ibland upptäcks att en eller båda käklederna är avplanade eller avsaknad av käkleder när panoramaröntgen tas av annan anledning än JIA. En sådan patient bör utredas av specialist.

 

Intraorala symptom och fynd
 

Inflammatorisk sjukdom medför ökad känslighet för gingivala/parodontala sjukdomar. Gingival blödning, papillatrofi, fästeförlust och subgingival tandsten är vanligare hos barnen liksom parodontit hos vuxna.

Barn med ledsjukdom har mer problem med tandborstning än friska, det gör ofta ont att gapa och handen blir trött. Speciellt under sjukdomsskov glöms tandborstningen lätt bort. Den antiinflammatoriska medicineringen gör det extra viktigt att undvika odontogena infektioner och att övervaka visdomständernas eruption för att eliminera eventuella perikoroniter.

Barn med JIA upplever mer problem från sina munslemhinnor i form av sveda och blåsor.


 

UTREDNING
 

Barnen blir ofta vana att leva med sin smärta och vet kanske inte annat. För att få veta vilka besvär barnet har är precisa frågor samt klinisk undersökning viktigt.

 

Anamnes
 

Exempel på precisa frågor är:
 

  • Smärta vid maximal gapning såsom gäspning?
  • Undviker barnet bita av äpple eller tugga kött?
  • Går det bra att ligga med käken på kudden vid sömn
  • Huvudvärk, ansiktssmärta: när, var och hur allvarligt på en skala 0 – 10?
  • Hur går det att borsta tänderna? Beror svårigheterna på käken, munsår eller svårighet med handrörelser?


Klinisk undersökning
 

  • Palpera käkleder och tuggmuskler. Ömhet och smärta noteras.
  • Underkäkens rörlighet och gapmönster, med och utan smärta.
  • Bettyp, horisontell och vertikal överbitning.
  • Tecken på parafunktioner såsom tungpress, kindlister.
  • Fynd av plack, karies och gingivit.



STÖD, BEHANDLING OCH UPPFÖLJNING
 

Barn med JIA bör erbjudas en kontakt inom specialisttandvården som regelbundet kallar och följer upp.

Barnen och familjen behöver i första hand information om tecken på käkledsengagemang. Barnet behöver få veta att det är vanligt med smärta i tuggsystemet och tips på hur de ska hantera det. Tonåringen behöver veta om käken växer normalt och vid behov remitteras till ortodontist.

Information, avslappnings- rörelse- och styrkeövningar samt bettskena är den viktigaste odontologiska behandlingen vid smärta och funktionsstörningar i käksystemet.

Ortodonti, röntgen- och magnetkamerautredningar, käkledsinjektioner, käkkirurgi, smärtblockader och antiinflammatorisk medicinering utgör behandling på specialistnivå.

Barnen med JIA bör få träffa en tandhygienist för att prova ut teknik och rätt hjälpmedel för god munhygien samt för uppföljning vid behov.

Tandbehandling som innebär att barnet måste gapa länge kan upplevas som tröttsam. Bitkloss rekommenderas.


 

Referenser
 

Hagelberg S. Barnreumatologi. 1. uppl. ed. Hagelberg S, editor. Lund: Lund: Studentlitteratur; 2008.

Leksell E, Ernberg M, Magnusson B, Hedenberg-Magnusson B. Orofacial pain and dysfunction in children with juvenile idiopathic arthritis: a case-control study. Scand J Rheumatol. 2012;41:375-8.

Kristensen KD, Stoustrup P, Kuseler A, Pedersen TK, Twilt M, Herlin T. Clinical predictors of temporomandibular joint arthritis in juvenile idiopathic arthritis: A systematic literature review. Semin Arthritis Rheum. 2016;45:717-32.

Leksell E, Ernberg M, Magnusson B, Hedenberg-Magnusson B. Intraoral condition in children with juvenile idiopathic arthritis compared to controls. Int J Paediatr Dent. 2008; 18: 423-33.


Leksell E, Hallberg U, Magnusson B, Ernberg M, Hedenberg-Magnusson B. Perceived Oral Health and Care of Children with Juvenile Idiopathic Arthritis: A Qualitative Study. J Ora Facial Pain Headache. 2015;29:223-30.

Stinson JN, Feldman BM, Duffy CM, Huber AM, Tucker LB, McGrath PJ, et al. Jointly managing arthritis: information needs of children with juvenile idiopathic arthritis (JIA) and their parents. J Child Health Care. 2012;16:124-40.
 

Gå till början av sidan.

Copyright © 2019, Internetmedicin AB
ID:353