Internetodontologi.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer


Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut längst upp till höger på sidan.

Registrerade användare har fri tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på knappen Logga in uppe
till höger på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Klicka på knappen 'Gå vidare'.
7. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.





Sagittala avvikelser

Uppdaterad: 2017-08-25
Docent  Heidrun Kjellberg, Centrum för Specialisttandvård Ortodonti /Västra Götalandsregionen

Granskad av: Docent Krister Bjerklin, Odontologiska Institutionen/Jönköping

  • Kommentera innehållet i faktabladet.
  • Den här faktabladet har ingen patientbroschyr som anknyter till ämnet.
  • Den här faktabladet har ingen video som anknyter till ämnet.
  • Utskriftsvänlig version av faktabladet





BAKGRUND
 

Sagittala bettavvikelser delas in i:

-Postnormala (överbett eller Angle klass II-bett)
-Prenormala (underbett eller Angle klass III-bett)

Avvikelserna kan vara skelettala, dentala eller i kombination. Prenormalt bett med anterior tvångsförd invertering kallas även pseudo klass III-relation.

I en ungdomspopulation ligger prevalensen postnormala bett på ca 14-26 % och prenormala bett på 0,5-5 %.
 

Orsaker
 

Orsakerna är multikausala men kan bero på t ex:
 

  • Långvarig napp- eller fingersugning (postnormala bett)
  • Sjukdomar eller tillstånd som påverkar mandibelns och/eller maxillans tillväxt, såsom juvenil idiopatisk artrit i käkleden, collumfrakturer (postnormala bett) eller till följd av ärrvävnad i gommen (prenormala bett).
  • Genetiska orsaker


SYMTOM
 

Postnormala bett
 

  • Försämrad avbitningsförmåga
  • Otillräckligt läppslut
  • Uttorkning av gingivan buckalt vid överkäksincisiverna, vilket kan leda till gingivit (vid otillräckligt läppslut)
  • Försämrad estetik
  • Gingival irritation palatinalt om överkäksincisiverna (vid djupbett i kombination med stor horisontell överbitning)

Avvikelsen innebär ökad risk för bettsänkning vid tandförlust, då antagonistkontakterna är färre än normalt.
Det finns även en ökad risk för trauma hos barn och ungdomar vid stora överbett, då överläppen inte skyddar framtänderna.
 

Prenormala bett
 

  • Försämrad avbitningsförmåga

  • Försämrad estetik


KLINISKA FYND
 

Postnormala bett

Överkäkständerna i sidopartiet är förskjutna mer än en halv kuspbredd mesialt i förhållande till underkäkständerna i jämförelse med normalrelation (Angle klass I-bett).

Överkäksincisiverna kan vara proklinerade, eller retroklinerade, vilket utgör grund för indelning av postnormala bett i två undergrupper, Angle klass II:1 (Fig 1) och Angle klass II:2 (Fig 2).
 

Angle klass II:1

Fig 1 - I Angle klass II:1 är överkäksincisiverna proklinerade, d v s utåtlutade, vilket oftast resulterar i en förstorad horisontell överbitning.

 

Angle klass II:2

Fig 2 - I Angle klass II:2 är samtliga överkäksincisiver, eller endast 11 och 21 retroklinerade eller inåttippade.
 


Prenormala bett (Fig 3)
 

Underkäkständerna i sidopartiet är förskjuten mer än en halv kuspbredd mesialt i förhållande till överkäkständerna i jämförelse med normalrelation (Angle klass I-bett).
 

Prenormalt bett

Fig 3 - Prenormalt bett och som ofta lateralt korsbett samt frontalt öppet bett.
 


I flertalet fall är avvikelsen förenad med avvikelse i incisivrelationen (invertering):
 

  • Total frontal invertering utan tvångsföring innebär att överkäkens samtliga incisiver ockluderar innanför underkäkens incisiver till följd av en skelettal avvikelse (vanligast) eller till följd av eller i kombination med avvikelse i tandposition.
  • Total frontal invertering med tvångsföring innebär att överkäkens samtliga incisiver ockluderar innanför underkäkens med underkäken i ett framskjutet läge.
    På grund av interferenser i ocklusionen vid sammanbitning måste patienten glida framåt med underkäken för att få maximal tandkontakt.
    Ett avbitningsläge kan uppnås genom sammanbitning med framtänder kant-i-kant.


UTREDNING
 

  • För att kunna differentialdiagnostisera mellan tvångsförd och icke tvångsförd avvikelse krävs en klinisk undersökning för att utvärdera om tvångsföring föreligger mellan patientens retruderade kontaktpositionsläge (RP) och interkuspidationsläget (IP).

  • För att avgöra om avvikelsen ligger basalt eller dentoalveolärt, samt för att diagnostisera om avvikelsen ligger i maxillan eller mandibeln, krävs analys av en profilröntgenbild


BEHANDLING
 

Behandlingen av sagittala avvikelser hos vuxna syftar till att:
 

  • normalisera läppslutningen
  • normalisera den horisontella överbitningen
  • förbättra tugg- och avbitningsfunktionen
  • reducera eventuella psykosociala problem till följd av avvikelsen

Behandlingstiden uppgår till ca 1,5 - 2,5 år beroende på omfattningen av avvikelsen och på hur individens tänder reagerar på de krafter de utsätts för.
 

Apparatur
 

Den ortodontiska behandlingen görs med fastsittande tandställning som klistras på samtliga tänder från och med första eller andra molaren; behandlingen involverar både över- och underkäken. Metallbågar med ökande styvhetsgrad förbinder tänderna i varje käke.
Behandlingen kräver ibland extraktion av tänder i en eller båda käkar och ibland insättande av förankringsskruvar i käkbenet för kraftapplicering.

Kirurgisk behandling

Vid mer grava sagittala avvikelser, ofta beroende på käkställningsanomalier, krävs en multidisciplinär behandling inkluderande käkkirurgi.
Den ortodontiska behandlingen startar i regel ca 1-1,5 år före och avslutas ca 6 månader efter det kirurgiska ingreppet.
Under den kirurgiska behandlingen används den ortodontiska apparaturen för fixering av bettet.
 

Postnormala bett
 

  • Intramaxillära drag – i kombination med extraktion av en premolar/sida i överkäken, reducerar överbettet med hjälp av gummidrag inom överkäken. Gummidragen drar överkäkens framtänder i posterior riktning.
    För att undvika att molarerna flyttas anteriort kan förankringen av dessa tänder vid behov förstärkas med grövre metallbågar över gommen i överkäken eller med temporära förankringsimplantat/-skruvar.

  • Intermaxillära drag (Klass II-drag) –reducerar överbettet med hjälp av gummidrag mellan över- och underkäken

  • Teleskopmekanismer –underkäken tvingas in i ett anteriort, framjumpat läge med hjälp av olika teleskopmekanismer mellan käkarna som fästs på den fasta tandställningen. Överbettet reduceras då via en förflyttning av samtliga tänder i över- och underkäken i kombination med en mer eller mindre uttalad anterior tillväxt av mandibeln som delvis kan ske även på unga vuxna.

Prenormala bett
 

Prenormala bett med total frontal invertering med tvångsföring kan i många fall reduceras med fast apparatur (se ovan) eller avtagbar apparatur i form av en klammerplåt. Bäst effekt har denna behandling på unga individer i tidiga växelbettet. Man bör dock först ha analyserat en profilröntgenbild för att se om s. k. klass III indikatorer föreligger. Annars är risken stor att man genomför en behandling som senare visar sig varit helt onödig och att hela behandlingsresultatet gått tillbaka.

Behandling med gummidrag mellan käkarna (klass III-drag) syftar till att föra underkäksframtänderna i posterior och överkäksframtänderna i anterior riktning.

Behandlingsutfall bedöms vara starkt beroende av bl a:
 

  • graden av avvikelse
  • incisivernas lutning
  • graden av vertikal överbitning

I tveksamma fall, och särskilt i fall där bettavvikelsen har sin grund i en skelettal avvikelse, bör kirurgisk korrigering i stället övervägas.

 

UPPFÖLJNING
 

Studier och klinisk erfarenhet visar att behandling ger en normalisering av den horisontella överbitningen samt en normalisering av läppslutningen.
I befintliga studier kan behandlingseffekter på vuxna inte bedömas särskilda från behandlingseffekter på barn/ungdomar.

Efter all ortodontisk behandling krävs en retentionsperiod med retentionsapparatur för att förhindra återfall. Retentionsapparatur kan vara avtagbar eller fastklistrad i regel på fronttändernas palatinalyta.

Återfall förekommer men kan inte förutsägas på individnivå. Långsiktig stabilitet är svår att förutsäga och även i vuxen ålder sker förändringar i bettet, dels på grund av naturlig benremodellering av käkarna, dels på grund av sjukdom.

 

Referenser
 

Busby BR, Bailey LJ, Proffit WR, Phillips C, White RP Jr. Long-term stability of surgical class III treatment: a study of 5-year postsurgical results. Int J Adult Orthodon Orthognath Surg. 2002 Fall;17(3):159-70.

Choi SH, Cha JY, Park HS, Hwang CJ. Intraoral Vertical Ramus Osteotomy Results in Good Long-Term Mandibular Stability in Patients With Mandibular Prognathism and Anterior Open Bite. J Oral Maxillofac Surg. 2016 Apr;74(4):804-10.

Halicioglu K, Yavuz I, Ceylan I, Erdem A. Effects of face mask treatment with and without rapid maxillary expansion in young adult subjects. Angle Orthod. 2014 Sep;84(5):853-61.

Javed O, Bernabé E. Oral Impacts on Quality of Life in Adult Patients with Class I, II and III Malocclusion. Oral Health Prev Dent. 2016;14(1):27-32.

Takatsuji H, Kobayashi T, Kojima T, Hasebe D, Izumi N, Saito I, SaiTakatsujito C. Effects of orthognathic surgery on psychological status of patients with jaw deformities. Int J Oral Maxillofac Surg. 2015 Sep;44(9):1125-30.

Alvares JC, Cançado RH, Valarelli FP, de Freitas KM, Angheben CZ. Class II malocclusion treatment with the Herbst appliance in patients after the growth peak. Dental Press J Orthod. 2013 Sep-Oct;18(5):38-45.

Bock NC, Ruf S. Dentoskeletal changes in adult Class II division 1 Herbst treatment--how much is left after the retention period? Eur J Orthod. 2012 Dec;34(6):747-53.

Konik, M.; Pancherz, H.; Hansen, K. The mechanism of Class II correction in late Herbst treatment. Am J Orthod Dentofacial Orthop 1997 Jul, 112(1):87-91.

Mohlin B, Follin M, Hagberg C. Ortodonti Varför? När? Hur?
2008 Gothia Förlag AB

Petti S. Over two hundred million injuries to anterior teeth attributable to large overjet: a meta-analysis. Dental Traumatalogy 2015;31:1-8;

Proffit, W. R.; Phillips, C.; Tulloch, J. F.; Medland, P. H. Surgical versus orthodontic correction of skeletal Class II malocclusion in adolescents: effects and indications. Int J Adult Orthodon Orthognath Surg 1992, 7(4): 209-20.

Proffit, W. R.; Phillips, C.; Douvartzidis, N. A comparison of outcomes of orthodontic and surgical-orthodontic treatment of Class II malocclusion in adults. Am J Orthod Dentofacial Orthop 1992 Jun, 101(6):556-65.

Ruf, S.; Pancherz, H. Orthognathic surgery and dentofacial orthopedics in adult Class II Division 1 treatment: mandibular sagittal split osteotomy versus Herbst appliance Am J Orthod Dentofacial Orthop 2004 Aug, 126(2): 140-52; quiz 254-5.

Ruf S, Pancherz H. Herbst/multibracket appliance treatment of Class II division 1 malocclusions in early and late adulthood. a prospective cephalometric study of consecutively treated subjects. Eur J Orthod. 2006 Aug;28(4):352-60.

SBU Bettavvikelser och tandreglering i ett hälsoperspektiv. SBU 2005.
 

Gå till början av sidan.

Copyright © 2019, Internetmedicin AB
ID:52