Internetodontologi.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer


Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut längst upp till höger på sidan.

Registrerade användare har fri tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på knappen Logga in uppe
till höger på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Klicka på knappen 'Gå vidare'.
7. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.





Ortodontisk distalisering i kombination med tandstödd bro

Uppdaterad: 2017-08-19
Övertandläkare  Annika Torbjörner, Specialistkliniken för oral protetik, Karlstad/Landstinget i Värmland

Granskad av: Professor Stig Karlsson, Institution för Odontologi/Sahlgrenska Akademin /Göteborgs Universitet

  • Kommentera innehållet i faktabladet.
  • Den här faktabladet har ingen patientbroschyr som anknyter till ämnet.
  • Den här faktabladet har ingen video som anknyter till ämnet.
  • Utskriftsvänlig version av faktabladet





BAKGRUND
 

Tandvårdsriktlinjer enligt socialstyrelsen

Att ortodontiskt distalföra en tand för att sedan använda tanden som brostöd är ingen vanlig terapi. Oftare väljs en lösning med implantat, en tandstödd extensionsbro eller en partialprotes. Eftersom riskerna är små och prognosen god kan ortodontisk distalisering vara ett utmärkt terapival i specifika fall. Ett exempel kan ses i fig 1-4.
 

Ortod_distalisering_Fig_1.jpg

Fig 1
 

Ortod_distalisering_Fig_2.jpg

Fig 2
 

Ortod_distalisering_Fig_3.jpg

Fig 3
 

Ortod_distalisering_Fig_4.jpg

Fig 4
 

(Bilder ötdl Mats Larsson)
 

Kliniska studier på patienter som genomgått ortodontisk distalisering inför tandstödd broterapi visar mycket goda resultat. En vanlig bieffekt är en begränsad lateral rotresorbtion på den förflyttade tandens trycksida i höjd med den marginala benkanten. Resorbtionen har avstannat när ortodontin avslutats och tycks inte ha någon betydelse för långtidsresultatet. Förändringar i marginal bennivå på de förflyttade tänderna har varit små vid den parallellförflyttning som utförts.

Alternativen till ortodontisk distalisering kan vara både sämre och mer riskfyllda. En eventuell implantatbehandling kan kompliceras av ett tunt alveolarutskott, risk för nervskador eller en stor utbredning av sinus maxillaris. Med alternativet extensionsbro finns en påtaglig risk för både brolossnande och fraktur av sista stödtanden, och skulle den sista stödtanden gå förlorad skulle patientens funktionella problem bli riktigt stora och svårlösta.
 
Patienter är ofta primärt mer intresserade av en extensionsbro eller implantatbehandling som innebär en kortare behandlingstid. Finns det flera vinster med en ortodontisk distalisering, till exempel att man samtidigt kan korrigera en frontal trångställning, kan det gå lättare att få patienten positiv till ortodontisk distalisering. Patienten kan behöva tid på sig för att fatta beslut och det kan vara värt att ta tillbaka patienten för en fördjupad terapidiskussion där man också kan visa och förklara terapiförslaget med stöd av både modeller och foton.
 

Fördelar
 

  • Riskerna med ortodontin är mycket små.
  • En inspänd bro har betydligt bättre prognos än en extensionsbro.

Nackdelar
 

  • Många patienter önskar idag snabba, enkla och gärna estetiskt tilltalande lösningar. Tidsaspekten gör att det många gånger är svårt att övertala patienten till en distalisering av en tand inför broterapi. Den respekt som vi själva inom professionen har för biologin och biologins begränsningar tar det tid att överföra till patienten, i synnerhet som marknadsföring och trender i samhället arbetar i motsatt riktning.


Referenser
 

Diedrich PR, Fuhrmann RA, Wehrbein H, Erpenstein H (1996) Distal movement or premolars to provide posterior abutments for missing molars. Am J Orthod Dentofacial Orthop 109(4):355-360.

Lindskog-Stokland B, Hansen K, Ekestubbe A, Wennström JL (2013) Orthodontic tooth movement into edentulous ridge areas – a case series. Eur J Orthod 35:277-285.

Gå till början av sidan.

Copyright © 2019, Internetmedicin AB
ID:67