Internetodontologi.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer


Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut längst upp till höger på sidan.

Registrerade användare har fri tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på knappen Logga in uppe
till höger på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Klicka på knappen 'Gå vidare'.
7. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.





Tandstödd bro på tänder med reducerat benstöd och med extension

Uppdaterad: 2017-08-19
Övertandläkare  Annika Torbjörner, Specialistkliniken för oral protetik, Karlstad/Landstinget i Värmland

Granskad av: Professor Stig Karlsson, Institution för Odontologi/Sahlgrenska Akademin /Göteborgs Universitet

  • Kommentera innehållet i faktabladet.
  • Den här faktabladet har ingen patientbroschyr som anknyter till ämnet.
  • Den här faktabladet har ingen video som anknyter till ämnet.
  • Utskriftsvänlig version av faktabladet





BAKGRUND
 

Tandvårdsriktlinjer enligt socialstyrelsen

De stora övergripande riskerna och behandlingsstrategierna i samband med denna åtgärd har beskrivits under Tandstödd bro med extension. Nedanstående text utgår från att läsaren är bekant med innehållet i den texten.
 

En lämplig patientgrupp för broar med extensionsled är ofta patienter med en behandlad parodontit där kvarvarande tänder i en käke behöver splintas i en bro och där även en kant-i-kantrelation kan etableras. Med en god och noggrann planering, inklusive modellanalys, (se avsnitt ”Tandstödd bro med extension”), med en god preparationsteknik, med en ocklusal utformning som ger en axiell kraftriktning, och med en omsorgsfull inslipning kan en extensionsbro, även med två extensionsled vara ett möjligt terapival.
 

Vilka positiva faktorer finns när det gäller friändsbroar i bett med reducerat benstöd?
 

  • Jämfört med patienter som förlorat tänder på grund av t ex karies finns i patientgruppen med reducerat benstöd oftare en större mängd koronal tandsubstans kvar. Ett reducerat benstöd gör då att det kan finnas goda möjligheter att preparera höga dentinpelare med liten konvergensvinkel. Möjligheterna att skapa god retention är alltså goda.

Vilka biomekaniska problem att ta hänsyn till finns för friändsbroar på tänder med reducerat benstöd?
 

  • Tänderna i ett bett har olika rörelseriktning (Fig 1). I ett bett med reducerat benstöd kan fästeförlusterna variera mellan olika tänder, vilket innebär att tänderna även har en varierande rörlighetsgrad. Splintas tänderna i en bro med en ocklusal anatomi liknande det naturliga bettets, och stödtänderna har olika rörlighetsgrad och rörelseriktning uppstår dragspänningar i bro, cement och stödtänder under funktion, med risk för lossnande och/eller frakturer av stödtänder eller konstruktion. I stället för att efterlikna det naturliga bettets ocklusala anatomi kan i stället en terapeutisk ocklusal utformning med flack kusplutning och gruppfunktion rekommenderas.
Images

Fig 1
 

Hur påverkar stödtänders varierande benstöd spänningarna i cement, dentinpelare och bro under funktion?
 

  • Även om tänder med reducerat benstöd är splintade i en bro kan bron uppvisa en viss rörlighet när den utsätts för horisontella krafter. I en bro stödd på tänder där den parodontala fästenivån varierar, blir spänningarna större vid en stabil stödtand än vid en rörlig tand, och risken för tekniska komplikationer är därmed också större vid ett stabilt brostöd.
  • Det är den svagaste länken i kedjan som brister först. Det är ofta cementlåset som är den svagaste länken, men vid höga dentinpelare med liten konvergensvinkel kan en sent uppkommen komplikation inträffa där i stället dentinpelaren eller broskelettet frakturerar. Övervägs en helkeramisk bro blir det extra viktigt att tänka igenom de krafter som bron kommer att utsättas för.

Kan man kompensera för stödtändernas olika rörelsegrad och rörelseriktning?
 

  • Om bron ges en flack ocklusal utformning med ocklusionskontakter i fronten och en axiell kraftrikting under funktion utjämnas skillnaderna i rörlighetgrad och rörelseriktning till stor del, och man får en ”minsta gemensamma nämnare-effekt”.

Risker med att göra broar med två extensionsled
 

  • Kliniska efteruppföljningar visar betydligt fler komplikationer på broar med två extensionsled än med ett.
  • Studier visar också fler komplikationer inom allmäntandvård än inom specialisttandvård. Slutsatser att dra av detta är att det är viktigt att välja rätt patient, göra en god planering och ha kunskap och erfarenhet.


Referenser
 

Laurell L, Lundgren D, Falk H, Hugoson A (1991) Long-term prognosis of extensive polyunit cantilevered fixed partial dentures. J Prosthetic Dent 66:545-52.

Nyman S, Lindhe J (1979)A Longitudinal Study of Combined Periodontal and Prosthetic Treatment of Patients With Advanced Periodontal Disease. J Periodontol 50:163-169.

Gå till början av sidan.

Copyright © 2019, Internetmedicin AB
ID:79