Internetodontologi.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer


Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut längst upp till höger på sidan.

Registrerade användare har fri tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på knappen Logga in uppe
till höger på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Klicka på knappen 'Gå vidare'.
7. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.





Djupbett

Uppdaterad: 2017-08-25
Docent  Heidrun Kjellberg, Centrum för Specialisttandvård Ortodonti /Västra Götalandsregionen

Granskad av: Docent Krister Bjerklin, Odontologiska Institutionen/Jönköping

  • Kommentera innehållet i faktabladet.
  • Den här faktabladet har ingen patientbroschyr som anknyter till ämnet.
  • Den här faktabladet har ingen video som anknyter till ämnet.
  • Utskriftsvänlig version av faktabladet






Annonsören har inte något inflytande på innehållet i Internetmedicin.se

BAKGRUND
 

Djupbett innebär en förstorad vertikal överbitning. Där överkäkständer i fronten biter helt förbi underkäkständer används ibland benämningen täckbett.
Prevalensen för djupbett i en vuxen befolkning uppgår till ca 8-10 %.

 

SYMTOM
 

Djupbett på vuxna behandlas ofta på följande indikationer:
 

  • nedsatt tuggfunktion
  • talpåverkan
  • psykosociala/estetiska skäl

Djupbett kan vara en riskfaktor för käkfunktionsproblem. Vid obehandlat djupbett föreligger även måttlig risk för parodontal skada och attrition på fronttänderna.

 

KLINISKA KRITERIER
 

Minst ett av följande tillstånd ska observeras för diagnosen djupbett:
 

  • gingival påbitning
  • överkäksincisiverna överlappar > 2/3 av underkäksincisiverna
  • en vertikal överbitning på > 4 mm

I grava fall kan även överkäksincisiverna ha kontakt med slemhinnan buckalt om underkäksincisiverna.

 

BEHANDLING
 

Den ortodontiska behandlingen syftar till att reducera den vertikala överbitningen, d v s höja bettet, och till att normalisera kontakterna mellan framtänderna i över- och underkäken.

Djupbettet minskas genom:
 

  • Intrusion (apikal förflyttning av tänderna i axialled) av fronttänderna i underkäken
  • Extrusion (koronal förflyttning av tänderna i axialled) av tänderna i sidopartierna

I många fall beror djupbettet på att underkäksincisiverna har övererupterat. Detta ser vi framför allt i de fall där djupbettet förekommer i kombination med ett postnormalt bett. Syftet med behandlingen är då att jämna ut Spees kurva genom både intrusion av underkäksfronten och extrusion av tänderna i sidopartiet.
 

Djupbettsbehandling på vuxna
 

Djupbett hos vuxna kräver ofta omfattande ortodontisk behandling av specialist, då den vertikala tillväxten i käkarna stannat av.
Det är därför svårare att få extrusion av tänderna i sidopartiet och därför syftar behandlingen på vuxna patienter oftast till intrusion av fronterna. Intrusionsbehandling innebär i sin tur risk för att förankringständerna tippas, varför förankringsskruvar i käkben alltmer utnyttjas.

Innan man gör en permanent betthöjning på vuxna måste betthöjden testas. Detta kan göras med hjälp av en lingualbåge med frontal påbitningsvall eller med en klammerplåt med frontal påbitningsvall.
 

Apparatur
 

Den ortodontiska behandlingen utförs med fastsittande apparatur som med hjälp av bågfästen (brackets) klistras på tänderna. Metallbågar med ökande styvhetsgrad sammanbinder tänderna och drar dem åt det håll operatören önskar. Temporärt kan denna kompletteras eller ersättas med avtagbar apparatur liksom förankringselement i form av miniskruvar i käkben eller palatinala bågar.
Extraktion av tänder ska om möjligt undvikas, då dessa kan sänka bettet ytterligare.
 

Kirurgisk behandling
 

Ett basalt djupbett är förbundet med en låg undre ansiktshöjd och parallella käkar. Målet med en kirurgisk korrigering av ett djupbett är att öka den undre ansiktshöjden. Eftersom djupbetten oftast förekommer i samband med ett postnormalt bett behandlas båda avvikelserna genom en framflyttning av underkäken tills kontakt uppnås i incisivområdet.

Efter operationen uppkommer ibland ett lateralt öppet bett som sedan måste behandlas antingen med protetisk förlängning av sidopartiets tänder eller med slutning av det öppna bettet med vertikala gummidrag.

Kirurgisk behandling av djupbett genom en nerflyttning av maxillans posteriora delar är inte stabilt och bör undvikas.

 

UPPFÖLJNING
 

Behandlingstiden för ortodontibehandling på vuxna är ofta lång, 2-3 år.

På grund av dålig stabilitet krävs långvarig eller till och med livslång retention med förslagsvis en avtagbar klammerplåt med frontal påbitningsvall. Den kliniska erfarenheten visar att prognosen är svårbedömd.

 

Referenser
 

Danz JC, Greuter C, Sifakakis I, Fayed M, Pandis N, Katsaros C. Stability and relapse after orthodontic treatment of deep bite cases-a long-term follow-up study. Eur J Orthod. 2014 Oct;36(5):522-30.

Polat-Ozsoy O, Arman-Ozcirpici A, Veziroglu F. Miniscrews for upper incisor intrusion. Eur J Orthod. 2009 Aug;31(4):412-6.


SBU. Bettavvikelser och tandreglering i ett hälsoperspektiv. 2005;176.

Weiland FJ, Bantleon HP, Droschl H. Evaluation of continuous arch and segmented arch leveling techniques in adult patients--a clinical study. Am J Orthod Dentofacial Orthop. 1996 Dec;110(6):647-52.

Zimmer B, Seifi-Shirvandeh N. Changes in gingival recession related to orthodontic treatment of traumatic deep bites in adults. J Orofac Orthop. 2007 May;68(3):232-44.
 

Gå till början av sidan.

Copyright © 2019, Internetmedicin AB
ID:85